En del av årets bästa utställningar har inte bara visat vacker och intressant konst, utan även förmedlat en känsla och förståelse för tiden den skapades. Den upplevelsen fick vi verkligen i Millesgårdens väl genomförda utställning om Toulouse-Lautrec och hans vänner, med många bilder och affischer som gav en god ögonblicksbild av energin och händelserna under den intressanta tiden för hundra år sedan.
Mer sådant, även det på Millesgården men nu med svenske Gustaf Tenggren i fokus, kunde vi se motsvarande reklambilder och uttryck för modernitet på andra sidan Atlanten i USA, och även hans ljuvliga illustrationer till Bland Tomtar och Troll liksom hans avtryck på dåtida Disneyfilmer.
En liknande tillbakablick fast liksom dubbelt upp fick vi i Nationalmuseums gedigna utställning om Arkadien, vilken alltså gav inblick i hur konstnärer från Frankrike och Italien under 1600-talet föreställde sig det mytiska förflutna som utspelat sig på samma platser där de nu själva levde.
Nu har ju konst den andra stora fördelen att den snabbt kan skissa upp en helt annan verklighet, inte bara avbilda den som finns. Min långtida favorit Jens Fänge visade nya verk vilka utvecklar hans mycket speciella drömvärld som alltid både lockar och oroar mig.
Ännu mer egensinnig och med en uttalad vilja att visa en annorlunda framtid var Patricia Piccininis stora utställning på Borås Konstmuseum. De udda figurerna var ofta litet äckliga eller skrämmande men det var en skön ansträngning att se på dem och försöka föreställa mig att de är det nya normala i den värld som komma skall.
Och så till sist: ytterst konkret men underbart fantasifullt placerar sig Arno Rafael Minkkinen i naturscenerier och gör sin kropp till ett med landskapet. Uppfinningsrikedom, humor och kärlek till naturen i ett.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar