Styr din plog över de dödas ben av Olga Tokarczuk

Samhället är egentligen bara några spridda hus, knappt att det har ett namn på kartan i Polen nära gränsen till Tjeckien. Flera av husen står tomma över vintern när ägarna bor i stan, och då går vår berättare Janina Duszejko runt och ser till dem. Man märker att hon är litet udda, men hon beskriver den glesa bebyggelsen och den tunga vintersnön med en klackspark så att det blir underhållande att läsa, inte en eländesskildring.

Medan jag sätter på kaffe tillhandahåller man de sedvanliga väderleksprognoserna för alpinister. Man presenterar bergens, sluttningarnas och dalarnas knaggliga värld med dess förrädiska snötäcke. Jordens sträva hud är endast bitvis vitfärgad med snöområden. På vårkanten ersätts alpinisterna av allergikerna och det blir mera färg i rutan. Mjuka linjer anger de farliga områdena. Där det är rött - där sätter naturen in sina ettrigaste attacker. Under hela vintern har den bidat sin tid i ide för att nu slå till mot den motsträviga Människans närmast filigranaktiga struktur. En vacker dag kommer den på så sätt fullkomligt röka ut oss. I anslutning till helgerna är det dags för bilisternas väderleksrapporter, men deras verklighet leder på sin höjd till några enstaka streck i motorvägarnas rike. Den här uppdelningen av människor i tre grupper - alpinister, allergiker och bilister - finner jag väldigt övertygande. Det är en bra och handfast topologi. Alpinister är hedonister. Det bär dem över sluttningarna. Bilisterna däremot föredrar att ta ödet i egna händer, även om deras ryggrad ofta blir lidande på kuppen; det vet vi ju - livet är tungt. Allergikerna å sin sida - alltid på krigsstigen. Jag är definitivt allergiker.

Fru Duszejko filosoferar kring livet och har byggt en egen världsåskådning kring brottstycken ur nyheterna och de astrologiska tecken hon läser ur sin bok "Efemeriderna". Vissa ord omnämns med stor bokstav, som att de är extra viktiga, och människor och djur får nya namn som Jelena Duszejko tycker passar bättre. Naturen finns nära inpå huset, med vilda djur och spår av dem kring sträckorna där fru Duszejko rör sig. Hon betraktar djuren vänskapligt och tar illa vid sig av traktens jägare och de jakttorn, "predikstolar", som står uppställda här och där. När grannen hittas död tänker hon sig genast att det är Rådjuren som dödat honom, för att hämnas, och den tanken håller hon fast vid när fler av bygdens storspelare hittas döda efter hand.

Fru Duszejko är ett byoriginal, och av de suckande poliserna och läkare hom möter kan vi förstå att hennes omsorg om traktens djur går dem på nerverna. Men hennes frimodiga idéer gör henne sympatisk och riktigt underhållande för läsaren, och hon har också ett par goda vänner i byn, bland annat den unge Dyzio som översätter William Blake på eget bevåg. Styr din plog över de dödas ben är en bok fylld av liv och humor och en spännande bakgrundshistoria som till sist letar sig till förgrunden och vänder upp och ned på allt.

Fler böcker av Olga Tokarczuk:
Gammeltida

Jakobsböckerna