A Closed and Common Orbit fortsätter nästan direkt där The Long Way to a Small and Angry Planet slutar, och fokuserar på två av karaktärerna vi redan mött. Vartannat kapitel handlar om Jane 23, som först är en oavlönad skrotsorterare tillsammans med en massa andra tioåringar kallade Jane. Det är rörande men otäckt att läsa om hur den lilla Jane 23 hittar glädjeämnen i sitt inlåsta liv; att vara den duktigaste på att laga trasiga kretskort, att få beröm för det av sin bästa väninnan Jane 64, att se på Jane 64 i några minuter innan hon vaknar på morgonen.
Flykten från skrotfixarfabriken är traumatisk, och Jane 23 hamnar genast i ett annat skrotfixarliv, men nu med kontroll över sitt eget liv. Genom boken växer hon upp från en ovetande slavarbetare till en ännu skickligare mekaniker med misstro mot överheter och lagar som inte verkar vettiga.
Varvat med Jane 23:s berättelse läser vi om Sidra, en AI som (illegalt) placerats i en artificiell kropp och försöker komma tillrätta med den känslan. Frågan om AI:ers personligheter kan räknas som personer tas upp på olika sätt i boken. Frågan om när en AI blir en autonom person intresserar mig mycket, och även om Becky Chambers förlitar sig på samma oförklarade logiska hopp som jag alltid irrriterar mig på (AI:ns känslor av sorg, stolthet osv, och AI:ns vilja att göra si eller så - är de programmerade eller har de uppstått av sig själva?) uppskattar jag bokens olika frågeställningar.
Sidra är ett skepps-AI, programmerat att ha överblick över ett helt rymdskepp via kameror i varje rum, direktkontakt med givare och uppkoppling till Linking, det galaktiska informationsnätet. Placerad i en kropp saknar hon allt detta, frustreras över att bara kunna se rakt fram med sitt ögonpar, men blir samtidigt överväldigad av alla intryck från livet i Port Coriol. Då och då möter hon simplare AI:n, med enkla uppgifter som att sälja biljetter eller visa vägen, och försöker ta reda på om de är missnöjda med sina inrutade liv.
Port Coriol är en plats där livsformer från så gott som alla kända världar lever. Man tar del av varandras konst, fruktbarhetsceremonier och matlagning. Jag gillar hur mat, (rus)drycker och smaker får en stor plats i historien, och får aptit på en hel del av rätterna som nämns. Förutom konst dyker också gubbar från ett välkänt (i galaxen) simulationsspel för barn upp. De här detaljerna ur populärkultur och vardagsliv gör Becky Chambers framtida värld påtaglig, för att inte tala och lockande.
Även om både Sidra och Jane går igenom svåra tider och personliga prövningar, är A Closed and Common Orbit i huvudsak en uppiggande bok att läsa, med så många spännande civilisationer och livsstilar att välja mellan. Jag skulle inte ha något emot om Becky Chambers skrev fler böcker från detta fascinerande universum.
Fler böcker av Becky Chambers:
The Long Way to a Small and Angry Planet
Record of a Spaceborn Few
To be taught, if fortunate
Flykten från skrotfixarfabriken är traumatisk, och Jane 23 hamnar genast i ett annat skrotfixarliv, men nu med kontroll över sitt eget liv. Genom boken växer hon upp från en ovetande slavarbetare till en ännu skickligare mekaniker med misstro mot överheter och lagar som inte verkar vettiga.
Varvat med Jane 23:s berättelse läser vi om Sidra, en AI som (illegalt) placerats i en artificiell kropp och försöker komma tillrätta med den känslan. Frågan om AI:ers personligheter kan räknas som personer tas upp på olika sätt i boken. Frågan om när en AI blir en autonom person intresserar mig mycket, och även om Becky Chambers förlitar sig på samma oförklarade logiska hopp som jag alltid irrriterar mig på (AI:ns känslor av sorg, stolthet osv, och AI:ns vilja att göra si eller så - är de programmerade eller har de uppstått av sig själva?) uppskattar jag bokens olika frågeställningar.
Sidra är ett skepps-AI, programmerat att ha överblick över ett helt rymdskepp via kameror i varje rum, direktkontakt med givare och uppkoppling till Linking, det galaktiska informationsnätet. Placerad i en kropp saknar hon allt detta, frustreras över att bara kunna se rakt fram med sitt ögonpar, men blir samtidigt överväldigad av alla intryck från livet i Port Coriol. Då och då möter hon simplare AI:n, med enkla uppgifter som att sälja biljetter eller visa vägen, och försöker ta reda på om de är missnöjda med sina inrutade liv.
Port Coriol är en plats där livsformer från så gott som alla kända världar lever. Man tar del av varandras konst, fruktbarhetsceremonier och matlagning. Jag gillar hur mat, (rus)drycker och smaker får en stor plats i historien, och får aptit på en hel del av rätterna som nämns. Förutom konst dyker också gubbar från ett välkänt (i galaxen) simulationsspel för barn upp. De här detaljerna ur populärkultur och vardagsliv gör Becky Chambers framtida värld påtaglig, för att inte tala och lockande.
Även om både Sidra och Jane går igenom svåra tider och personliga prövningar, är A Closed and Common Orbit i huvudsak en uppiggande bok att läsa, med så många spännande civilisationer och livsstilar att välja mellan. Jag skulle inte ha något emot om Becky Chambers skrev fler böcker från detta fascinerande universum.
Fler böcker av Becky Chambers:
The Long Way to a Small and Angry Planet
Record of a Spaceborn Few
To be taught, if fortunate
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar