I sina böcker har Becky Chambers målat upp ett universum fullt av spännande livsformer, men också mer och mer av mänsklighetens ensamhet i detta universum, både på ett kollektivt och individuellt plan. Bådadera får vi känna av i hennes kortroman To be taught, if fortunate, där vi följer fyra astronauter med uppdrag att undersöka fyra exoplaneter som beräknats ha förutsättningar för liv och i vissa fall redan existerande liv.
Den lilla gruppen är heterogen men ytterst välvald och kompatibel både yrkesmässigt, socialt och sexuellt. Alla är kunniga inom något vetenskapligt/tekniskt område och stämningen är god när de landar på den första planeten. De är inte den första expeditionen utomjords men glädjen över att sätta fötterna på en outforskad planet och finna nya livsformer är lätt att leva sig in i.
Alla planeter är dock inte lika välkomnande och olika omständigheter sliter hårt på personerna och deras relationer. Det är fint att läsa hur de fyra lyssnar och hjälper varandra även när de själva mår dåligt.
Redan från början har ändå varje scen en ton av ensamhet, och det inte bara för att bokens inledning har visat oss Ariadne, berättaren, som sänder ett meddelande till en jordisk befolkning som hon inte vet om den hör. Resan till planetsystemet har tagit fjorton år och de fyra vet att den jord de återvänder till inte kommer att vara densamma. Vad är "hem" nu? Förutom att vara en glädjande berättelse om att upptäcka nytt liv i fascinerande miljöer, är Becky Chambers korta, välskrivna bok i sig själv som ett utrop och en uppmaning likt den som Ariadne skickar till Jorden ett hundratal år från idag.
Fler böcker av Becky Chambers:
The long way to a small, angry planet
A closed and common orbit
Record of a spaceborn few
Den lilla gruppen är heterogen men ytterst välvald och kompatibel både yrkesmässigt, socialt och sexuellt. Alla är kunniga inom något vetenskapligt/tekniskt område och stämningen är god när de landar på den första planeten. De är inte den första expeditionen utomjords men glädjen över att sätta fötterna på en outforskad planet och finna nya livsformer är lätt att leva sig in i.
Alla planeter är dock inte lika välkomnande och olika omständigheter sliter hårt på personerna och deras relationer. Det är fint att läsa hur de fyra lyssnar och hjälper varandra även när de själva mår dåligt.
Redan från början har ändå varje scen en ton av ensamhet, och det inte bara för att bokens inledning har visat oss Ariadne, berättaren, som sänder ett meddelande till en jordisk befolkning som hon inte vet om den hör. Resan till planetsystemet har tagit fjorton år och de fyra vet att den jord de återvänder till inte kommer att vara densamma. Vad är "hem" nu? Förutom att vara en glädjande berättelse om att upptäcka nytt liv i fascinerande miljöer, är Becky Chambers korta, välskrivna bok i sig själv som ett utrop och en uppmaning likt den som Ariadne skickar till Jorden ett hundratal år från idag.
Fler böcker av Becky Chambers:
The long way to a small, angry planet
A closed and common orbit
Record of a spaceborn few
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar