lördag 6 juli 2024

Rose House av Arkady Martine

Några år in i vår framtid men inte så väldigt långt levde stjärnarkitekten Basit Deniau. Hans sista mästerverk var huset Rose House i Mojaveöknen, och sammanpressad till en diamant efter sin död skall han finnas kvar där för evigt. Den enda människa som får beträda huset är, till viss del mot sin vilja, hans tidigare student Dr. Selene Gisil. Det är förstås en extra stor lockelse för arkitekter och andra skönhetsdyrkare att huset och dess arkiv av ritningar är låst för omvärlden. Att huset är låst är i sin tur ett stort problem för Maritza Smith, polis i näraliggande China Lake District, när det kommer bud om att det befinner sig en död kropp i Rose House - alltså ytterligare en förutom Basit Deniau.

Vad som hindrar även den mest enträgna besökare från att komma in i byggnaden är Rose House självt, det AI som Deniau byggde och som styr sig självt. Selene Gisil är tillåten sju dagar i huset per år, men när hon anländer i sällskap med Maritza Smith blir det stopp för dem båda. Den list som gör att de till slut släpps in är att Smith presenterar sig som representant för China Lake Precinct, inte som en människa. Efter det behöver Maritza vara noggrann med att ställa frågor till och svara Rose House som om hon är en AI, inte en människa - ytterligt noggrann, för byggnadens kontroll över sina rum och dess innehåll är parad med en aning maktfullkomlighet och ett sinne för rättvisa som för en människa inte är helt förutsägbar. Den här påtvingade förändringen i attityd hos Maritza är spännande och tänkvärd i sig.

Men tillbaka till huvudmysteriet. Vem är människan inuti Rose House, hur kom han in och hur dog han? Det är spännande att plocka upp ledtrådar genom att analysera detaljer och gissa vad som skall komma. Samtidigt är Maritza Smiths oro för sig själv på plats inne i huset påtaglig och befogad.

I A Memory Called Empire visade Arkady Martine sinne för skönhet i detaljer såsom hur meddelanden överlämnades, och i hur byggnader och hela städer kunde planeras och byggas för att inge besökare med beundran och en känsla av hjälplöshet inför något större. Det återkommer, koncentrerat och förhöjt, i Rose House (byggnaden och kortromanen) och ger en rysligt skön upplevelse.

Fler böcker av Arkady Martine:

Inga kommentarer: