Vi behöver tvätta händerna, ventilera, bära munskydd och hålla avstånd. Men hur långt avstånd och hur länge? Vi lär oss mer om pandemins smittvägar och möjliga botemedler ju längre tiden går, men när en del vill ta det säkra före det osäkra och skydda sig och andra så mycket som möjligt, finns det andra som hellre rör sig vid gränsen för vad man får. Det är inte bara själviskhet som driver dem, för många rör det sig om deras levebröd.
TV-serien Premiärdatum oklart berättar om umbärandena med att försöka sätta upp en revy på en av Stockholms privatteatrar i pandemitider. Den utspelar sig under sommaren 2020 - ljusa sommardagar då det alltid brukar kännas som att livet inte är så svårt ändå. Så kanske kommer begränsningen för sittande publik att höjas, så att teaterns kommande föreställningar inte går back? Eller är alla repetitioner meningslösa?
Förutom de ekonomiska förutsättningarna är ett annat viktigt orosmoment förstås smittrisken för de inblandade skådespelarna och musikerna. Många kända och mindre kända namn spelar uppskruvade versioner av sig själva - det är bra, driv med Vanna Rosenbergs priviligerade aningslöshet och Henrik Dorsins envisa gubbhumor! Johan Ulveson är lysande som den till en början mest orolige av dem, som någon som "nästan hör till riskgrupperna". Men visst blandas skrattet åt honom med tankar kring att hans försiktighetsåtgärder ändå är ganska kloka.
De korta avsnitten tar väl vara på möjligheterna till humor, och det går att engagera sig i de inblandades förhoppningar samtidigt som även jag, en mångårig teaterälskare, inte riktigt kan skriva under på att de ganska dåliga nummer som framförs är nödvändiga för kulturens överlevnad. Men vi behöver underhållning, instängda och nedsjunkna i våra TV-soffor, och då hjälper Premiärdatum oklart en bit. När vi en dag ser tillbaka på pandemiåren är det också ett tidsdokument med en del självdistans och en del allvar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar