Amygdala är, förutom hjärnans centrum för skräck, ett fiktivt samhälle som Tommy Hilding målar fram utifrån sin närmiljö. Redan förra gången jag såg honom ställa ut liknande bilder tyckte jag om den ödsliga och allvarliga stämningen i dem. De realistiskt målade motiven får en atmosfär av overklighet av några oväntade detaljer eller av missfärgningar på bildytan.
När jag den här gången skymtar ett gigantiskt porträtt på sidan av ett höghus upplever jag det som ett påbud från ett avlägset centrum där makten ligger - inte riktigt diktatorsporträtt men åt det hållet. Nu finns det också tavlor som visar tjocka rökmoln som stiger från förortsområdet - olyckshändelse, planerad sprängning eller något annat?
Färgskalan, motivvalen och balansen mellan skarpa vinklar och slitna ytor samverkar till att skapa stämningen. Jag tycker om Tommy Hildings kusliga och fantasieggande bilder och hoppas att få se mer från Amygdala.
Länk till galleriets sida om Amygdala
När jag den här gången skymtar ett gigantiskt porträtt på sidan av ett höghus upplever jag det som ett påbud från ett avlägset centrum där makten ligger - inte riktigt diktatorsporträtt men åt det hållet. Nu finns det också tavlor som visar tjocka rökmoln som stiger från förortsområdet - olyckshändelse, planerad sprängning eller något annat?
Färgskalan, motivvalen och balansen mellan skarpa vinklar och slitna ytor samverkar till att skapa stämningen. Jag tycker om Tommy Hildings kusliga och fantasieggande bilder och hoppas att få se mer från Amygdala.
Länk till galleriets sida om Amygdala
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar