I utställningen på temat Slaves by Choice visar ett flertal tavlor gjorda av rosten från Roger Anderssons verktyg. Tavlorna som föreställer hela plantor inklusive rotdelar mot vit bakgrund är vackra i sin detaljrikedom. De liknar utvalda exemplar i ett herbarium, men många av dem har en uttalad taggig kvalitet som gör dem icke-fysiska, alltså som att de inte skall representera verkligheten utan vara just en tavla/dekoration.
Titeln till utställningen kommer från en text skriven 1548 av Estienne de la Boétie, som bland annat talar om att vi tappat förmågan att lita till naturtillståndet och låtit oss bli slavar under moderna bekvämligheter. Så tyckte alltså någon redan för nästan femhundra år sedan! Om vi lyssnat på honom, skulle vi då haft elektricitet, vaccin, kontaktlinser, internet, ambulanser?
Roger Andersson berättar om hur han använder och tänker på sina verktyg, och hur han låter arbetet med sina processer ta den tid det kräver. Jag funderar på när hans verktyg är tillverkade. Någon gång måste de ju också ha varit nya. Kanske fanns det andra som tyckte att verktygen var nymodiga och onödiga redan då.
Jag håller med om att gamla metoder och långsamma processer är värda att inte glömmas bort. Men jag ser inte kopplingen mellan Anderssons sentens för utställningen och växterna på tavlorna.
Länk till Galleri Magnus Karlssons sida om utställningen
Titeln till utställningen kommer från en text skriven 1548 av Estienne de la Boétie, som bland annat talar om att vi tappat förmågan att lita till naturtillståndet och låtit oss bli slavar under moderna bekvämligheter. Så tyckte alltså någon redan för nästan femhundra år sedan! Om vi lyssnat på honom, skulle vi då haft elektricitet, vaccin, kontaktlinser, internet, ambulanser?
Roger Andersson berättar om hur han använder och tänker på sina verktyg, och hur han låter arbetet med sina processer ta den tid det kräver. Jag funderar på när hans verktyg är tillverkade. Någon gång måste de ju också ha varit nya. Kanske fanns det andra som tyckte att verktygen var nymodiga och onödiga redan då.
Jag håller med om att gamla metoder och långsamma processer är värda att inte glömmas bort. Men jag ser inte kopplingen mellan Anderssons sentens för utställningen och växterna på tavlorna.
Länk till Galleri Magnus Karlssons sida om utställningen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar