Årets bästa konst 2022

I år var det fint att få upptäcka mer om några skickliga svenska konstnärer jag inte kände till så mycket om innan: Akke Kumlien, Tora Vega Holmström och Barbro Östlihn, som alla hade distinkta stilar som skiljer sig från varandra. Akke Kumliens tavlor är harmoniska i formatet men visar ändå på modernitetens inbrytning. Tora Vega Holmström flyttar både sig själv och sina motiv från de närmaste till spännande platser runt om i världen. Och Barbro Östlihn ger världen ett nytt djup med sina dubbelt tvådimensionella bilder.

Minst lika härligt var att få se mer av den fruktbara tidsandan på 1920-talet i utställningen Swedish Grace på Nationalmuseum. Man skulle bara önska att utställningen varit ännu större och gjort större avtryck i nutiden!

Det är också bra att svenska muséer visar upp konstnärskap från andra länder, som Nikolai Astrup från vårt grannland Norge, och Madame d'Ora som var verksam fotograf i Wien och Paris under de spännande och svåra åren under 1900-talets första halva.

För mig är det värt att resa en bit för att få se fler utställningar (och höra konserter och opera!). På Akvarellmuseet utanför Göteborg kunde man förlora sig i René Magrittes fantastiska bildvärld. I Köpenhamn kunde man kliva ned i de gamla vattencisternerna och se Chiharu Shiotas helt annorlunda värld, och på Louisiana finns en gedigen framställning av den mycket intressanta konsten och samhället på 1920-talet i Tyskland. Den utställningen var årets allra bästa, enligt min mening.

Ännu längre bort gick min drömresa till Florens och Uffizierna samt Palazzo Pitti, vilka var så fulla med underbar klassisk konst att jag för ett tag blev övermätt på skulpturer och tavlor. Men den mättnaden har lagt sig och nu är jag redo för många år till av underbar konst!