Ancillary Sword av Ann Leckie

Av flera skäl ångrar jag att det dröjde nästan två år innan jag läste andra delen i Ann Leckies trilogi, den som började med Ancillary Justice. Fördelen är i och för sig att jag snabbt kan fortsätta med tredje och sista delen (reserverad på bibblan). En nackdel är att handlingen inte finns färskt i mitt minne. Leckie ger ledtrådar, dock litet snålt i början, men mer en bit in i boken. Märk väl att det som händer hela tiden ändå är tillräckligt spännande för att hålla intresset uppe!

En imponerande aspekt av den första boken var hur väl Leckie beskrev det samhälle som huvudpersonen Breq rör sig i, ett galaxomspännande imperium av (förmodligen) människor och våra avkommor. Detaljer som är bekanta från första boken men främmande från vår vardag placerar läsaren mitt i världen som beskrivs: broscherna som står för status och även andra viktiga saker i bärarens liv; poesins höga status; vikten av att servera gott te på fint porslin; att det hör till anständigheten att alltid bära handskar, att språket som talas inte skiljer mellan hon och han, så att alla benämns med she.

Och som ett ytterligare raster; att vår berättare har varit en ancillary, ett stridsskepp med hundratals soldater, och därför både vet mer och förstår aningen mindre av det hon ser. Den aspekten följer Leckie upp i den andra boken, och det är jag mycket glad för. Nu har Breq blivit kapten på ett nytt skepp, Mercy of Kalr. Genom sin uppkoppling till skeppets huvuddator kan hon se genom flera ögon samtidigt och nästan känna sig som när hon själv var ett skepp. En fascinerande twist är att, trots att hon egentligen inte är bra på att läsa av känslor i det sociala spelet, kan läsa av dem via skeppet i personens förhöjda puls eller återhållna andning, och så få tydliga indikationer på när någon ljuger, försöker undertrycka vrede eller liknande; information som Breq blixtsnabbt använder för att avgöra farliga situationer.

En rolig detalj är att trots att bruket av ancillaries numera är på väg att upphöra, så strävar de fullt mänskliga soldaterna på Mercy of Kalr efter att undertrycka sina känslor och ständigt vara så neutrala som möjligt, och blir i hemlighet nöjda när någon tar dem för ancillaries.

Andra viktiga pelare i Ann Leckies världsbygge blir också utbyggda i Ancillary Sword. Till skillnad från hsitorier där hela planeten har samma väder, språk och folkslag är Leckie och genom henne Breq uppmärksam på historia och fiendskap mellan olika folkslag, och det kvarvarande motståndet när en ny planet "civiliserats" av kolonialmakten Radchaai. Inte nog med det; i periferin av imperiet finns kolonier av människor som inte är Radchaai, och dessutom ett par icke-mänskliga raser, inte minst de svårbegripliga Presger. De här sidospåren dyker upp i Ancillary Sword men följs inte fullt ut - helt klart har Leckie lagt upp för en oerhört spännande upplösning med skilda intressen och konflikter i flera lager.

Trots att Ancillary Sword är en riktig mellan-bok, med en handling som tar vid exakt där första boken slutar och ledtrådar som slingrar sig skrämmande men lockande vägar, är den som sagt oerhört spännande från början till slut, med fascinerande miljöer och sedvanor, och potentiellt farliga situationer som måste navigeras av en mycket logisk huvudperson. Varje gång jag lade ifrån mig boken, även efter att jag läst ut den, längtade jag tillbaka till den, och just nu önskar jag att historien skulle vara i fler än bara tre böcker.

Fler böcker av Ann Leckie:
Ancillary Justice
Ancillary Mercy
Provenance 
The Raven Tower