Hur blir en pjäs till? Vill man veta det? Ens när det är ett verk av ett av teaterns genier, Lars Norén? Jag tyckte mycket om hans Stilla Liv när jag såg den ordlösa pjäsen på Dramaten Elverket för fem år sedan. Nu visar Nationalmuseum en utställning om hur verket kom till, dock inte så mycket skrivprocessen som själva insceneringen.
Vi leds in i en labyrint av svarta draperier och dämpat ljus, och möter först nestorns skrivmaskin. Så kommer vi till en avfilmning där Lars Norén i ett tidigt möte diskuterar till exempel hur många som skall vara på scenen och pjäsens titel. Vi leds till nya skärmar i ögonhöjd där filmade scener från pjäsen spelas upp. Men nu börjar det komma för nära för mig - skådespelarna, det förklarade skeendet, föremål från pjäsen. Det som var magiskt på scenen, på håll, när jag fick tolka det själv, blir banalt och överförklarat när jag ser det beskrivet.
Och ändå är det samma skickliga skådespelare och scener jag både minns och har glömt. Nu ser jag dem ibland i naturlig storlek strax framför mig. På fyrkantiga kort står scenernas innehåll beskrivna med några konkreta meningar. Det avförtrollar mitt minne av pjäsen. Så synd. Jag går snabbt genom utställningen och försöker glömma vad jag har sett och istället mana fram den litet magiska känslan från Elverket. Kanske är det bara jag som känner så här, för egentligen tycker jag ju att det är bra att få dokumenterat hur en viktig teaterföreställning kom till. Men det här var inte rätt för mig.
 |
| Foto: Anna Danielsson |
6 kommentarer:
Så synd att utställningen tog bort det magiska ur ditt minne.
Ja, men jag kanske glömmer den här utställningen snart och så kan jag fortsätta att minnas teaterföreställningen!
Ibland skall inte scenkonst förklaras. Jag tycker ändå att utställningen verkar spännande!
Det var egentligen intressant att få se en pjäs nedplockad i sina beståndsdelar - men det var synd att det var just den här, som var så andlig till sin natur och verkade klara sig utan ord! Men jag tror säkert att utställningen kan vara intressant för många att se.
Hej Jenny!
Jag tycker det låter som en mycket intressant och fascinerande utställlning! Jag skulle gärna se den! Fast jag har inte sett pjäsen.
Marika Frykholm
Jo Marika, jag tror att du och jag har sett den pjäsen tillsammans, så jag hoppas att du kommer iväg och ser den här utställningen - du kanske tycker bättre om den än jag!
Skicka en kommentar