Hemmet av Mats Strandberg

Mamma har börjat säga konstiga saker. Hon är litet ung för att börja bli dement, men det finns ju inga regler för det. Sonen Joel har fått ta sig tillbaka till småstaden i Västsverige för att ta hand om henne och ordna med hennes flytt till ett äldreboende. Minnena av ungdomstiden och människorna där som han har svikit gör det plågsamt för Joel att vara tillbaka på uppväxtorten. Att mamma talar om att den döde pappan är i rummet medan de pratar, och att hon inte vill flytta till hemmet ifall han inte hittar henne då, är bara en av många krångliga saker för Joel att hantera.

På äldreboendet är man redan van vid att gamlingarna är förvirrade och pratar om saker som inte finns. Att alla de boende med sina olika personligheter börjar reagera på sina olika sätt på något konstigt nytt som har kommit, det hinner inte den överarbetade personalen fundera på - förutom när det börjar hända otäcka saker som skrämmer dem själva, som flimrande lampor och skuggor i ögonvrån.

Boken Hemmet bygger upp den kusliga stämningen under lång tid. Vad är det för någon som är på väg och vad kommer den att göra? Samtidigt lär vi känna huvudpersonerna Joel och hans före detta bästa vän Nina. I tonåren var de tätt sammansvurna och var på väg att lyckas med något stort, men sedan de splittrades har de på var sitt håll levt med en besvikelse som inte släppt. Mats Strandberg skildrar fint hur de båda har hanterat sina liv på skilda sätt. Det är, som alltid i fantastikberättelser, viktigt med en god förankring i verkligheten innan den börjar att rämna, och det gör Mats Strandberg riktigt bra.

Fler böcker av Mats Strandberg:
Färjan