För gudinnan av Anders Fager

Lockande och skrämmande och underskön är en gud eller gudinna. Att tala till en gudom är svårt - eller? Inte när man har sett bortom det draperi som utgör verkligheten, och offrat lidande till en av de mäktiga bakom skynket. Tippers röst hörs genom TV-skärmar, radioapparater, telegrafstationer, pappersbrev, och hennes makt kan göra sig gällande där hon vill. Men till mycket behöver hon hjälp av sin tjänarinna Tiphany, den plågade flickan från Londons slum som hämnades och som belöning fortsatt letandet efter människornas skönhet och smärta i ett hundratal år.

Ja, skönhet och smärta varvas i en dekadent sadomasochistisk lek som är det enda som kan kittla de två bitska varelserna efter ett sekel som frenemies. Nej, inte det enda, faktiskt. I sitt ständiga sökande efter nya stjärnor som kan blända världen har Tiphany funnit den skönaste av dem alla: Adam, den vackre och evigt unge skådespelare vars lysande rolltolkningar smälter alla hjärtan trots att han själv knappt vet vem han är längre. Och även Tiphany och Tipper är som galna efter honom, som flugor på en sockerbit, och gudinnevärdigheten är långt borta i kampen om hans gunst.

Det är passionen, frosseriet och plågorna som står i fokus i boken För gudinnan. Jakten på Adam går över hela världen, och överallt där Tiphany går skälver tid och rum och känslostormar från alla tider bryter fram, det må vara kärleksfester eller mordorgier eller, oftare, båda på samma gång. Har man spelat det klassiska rollspelet Kult finns säkert en del ytterligare ledtrådar att plocka upp. För min del hade jag gärna sett mer av världsbygge och en litet mer nyanserad väg genom rumtiden. Genom alla slaktorgier och pneumatiskt pippande finns dock humor som gör att boken behåller en lättsam och underhållande ton, trots det grymma innehållet.

*** recensionsex ***

Fler böcker av Anders Fager:
Svenska kulter
Samlade svenska kulter