Den tysta revolutionen

Stalinstadt ligger tillräckligt nära Berlin för att man skall kunna ta tåget dit över dagen och uppleva litet av den förbjudna väst-känslan. Men det är ju inte meningen att man skall åka ifrån sitt socialistiska paradis, och där finns vakter för att förhindra det i mesta möjliga mån. Passagerarna frågas ut om detaljer, närgånget på ett vis som nästan kan kännas skrattretande för oss som är vana att inte få vår integritet kränkt. "Varför har du med dig en tandborste?" - "Jag jobbar natt som piccolo på hotell, jag behöver den imorgon bitti, jag lovar!" Året är 1956, och muren mellan Öst- och Västberlin är inte byggd än, men gränskontrollerna är redan hårda.

Vännerna Kurt och Theo smiter in på bio under sin dag i väst. Innan huvudattraktionen visas en journalfilm om upproret i Ungern, och det som sägs där är något helt annat än vad som rapporteras i östtyska tidningar. Kan det vara sant att ungrarna är på väg att bli av med ryssarna som kontrollerar landet? I så fall kanske Östtyskland också kan bli kvitt de sovjetiska soldaterna? När Theo och Kurt sprider informationen i sin gymnasieklass är reaktionen hos ungdomarna varierad. Någon vill bli kvitt ryssarna, en är av ideologiska skäl upprörd över att socialister skjuter på andra socialister. Ytterligare är övertygad kommunist och vill absolut inte protestera mot systemet. Men så blir det; en snabbt ihopkommen tyst minut (två minuter) där ingen svarar på den oförstående klasslärarens frågor.

En protest, hur liten den än är till omfånget, är inget man tar lätt på i den alltmer uppstramade diktaturen. Ryktet når områdesskolrådet Kessler, som kommer till skolan för att finna de skyldiga och alla deras informationskanaler. Det är grymt att se hur hon, och senare även utbildningsminister Lange, pressar de oerfarna ungdomarna till att ange varandra.

Klasskamraternas skilda reaktioner på protesten och de senare förhören speglas i familjeförhållandena hemma. Föräldrarna har i många fall redan lärt sig hur man måste hantera lögner och hemligheter för att klara sig i det socialistiska tyranniet. Att följa sin egen moraliska kompass kan leda till undergång för hela familjen om man går emot den ideologi som proklamerats som den enda rätta. Ungdomarna pressas hårt från olika håll. Det är fruktansvärt att se hur en diktatur hellre krossar sina unga, starka än att låta dem förändra och förbättra sitt land. Så här på decenniers och miltals avstånd är det också motbjudande att se på hantlangarna, de som har sina poster för att de är duktigast på att rabbla ideologiska fraser och avpolettera dem som avviker det allra minsta.

Filmen Den tysta revolutionen (Das schweigende Klassenzimmer) bygger på verkliga händelser. Historien är spännande och ytterst välspelad, och därtill är den en viktig påminnelse om hur ett helt folk drillades och skrämdes till att bli angivare åt en korrupt stat som påstod att de ville sina medborgares bästa men istället skadade dem djupt, både fysiskt och mentalt.