The Scar av China Miéville

Efter alla hänförda utrop jag hört om de världar China Miéville bygger i sina böcker, kunde jag inte vänta längre med att läsa något av honom. The Scar var den första bok av honom jag fick tag på, en diger lunta på nästan åttahundra sidor om en flytande piratstad på väg mot ett brott i dimensionsväven, i en värld mycket olik vår. Det lät som osannolikhet staplad på osannolikhet på ännu en osannolikhet, och dessutom befolkades världen med kaktusmänniskor, kvinnor med skarabéhuvuden och människor omgjorda med tentakler eller motordelar så fort jag öppnade pärmen.

Så som andra kan tolerera illa skrivna deckare för spänningens skull, kan jag dras med dåliga karaktärsskildringar och överdrivet styrda intriger för svindeln av att befinna mig i ett nytt universum med andra lagar. Men China Miéville lockar inte bara fram sense of wonder, utan har till att börja med en huvudperson med trovärdiga tankar och reaktioner inför vad hon är med om. "Pubertala" science fiction-författare fläskar gärna på med underliga halv-varelser, läbbiga monster, våld och cynismer för att få sin läsare ur obalans. Här är det personerna själva som känner förundran och ibland avsmak för vad de ser.

Bas-Lag heter världen där historien utspelar sig, och dess historia, geografi, invånare, språk och flora är noggrant kartlagda av China Miéville (och hans fans). Det är viktigt att detaljer inte motsäger varandra, utan tvärtom skapar förutsättningar för viktiga vändningar i handlingen. Och även handlingen, som i kapitel efter kapitel blir ännu mer fantastisk, är väl genomtänkt och saknar logiska luckor eller till och med mindre ologiska språng som kan irritera.

Ja, att tänka ut en berättelse som startar på en hög nivå av spänning, fortsätter utan att mattas av och hela tiden utvecklar sig mot nya, fascinerande mål under åttahundra sidor är en prestation att buga sig för. Jag läste största delen av boken under en helg med många goda lästimmar under en lång tågresa, var inte uttråkad en enda minut men kände inte heller den artificiella lässtressen som sämre författare kan skapa genom att antyda att det strax kommer något ännu värre. Nej, handlingen i The Scar rör sig hela tiden vidare mot nya (del)mål av egen kraft (och med hjälp av odjur i havets djup).

Jag har knappt nämnt något konkret om handlingen och huvudpersonerna, och om jag försökte skulle det bara låta futtigt. Jag hoppas det räcker att jag droppar några nyckelord: ett jobb som översättare till krabb-språket, en piratstad som växt genom erövringar under århundraden, ett bibliotek med verk där lösningen på en gåta kan finnas, vampyrer, ett möjligt krig mot en okänd makt. Vardagsliv i en miljö där ingen dag liknar en annan och varje kvarter innehåller nya livsformer, folk med planer som korsar andras planer, smarta konspiratörer med djupa intriger, och överraskningar som varken känns som fusk eller antiklimax utan som aha-upplevelser.

Trots att jag tror att mitt liv skulle hänga på en skör tråd, önskar jag att jag skulle bli bortrövad till piratskeppet Armada och få försöka göra mig behövd där. Vilket liv och vilket äventyr det skulle vara!

Fler böcker av China Miéville:
King Rat
Perdido Street Station
Iron Council
Looking for Jake and other stories
The City & the City 
Kraken