Eller? Nej, så enkelt var det inte. Hari Seldon hade med Stiftelsen den baktanken att männen (och eventuellt några kvinnor) skulle vara krafter för att styra händelserna i galaxen så att det värsta kaoset på något sätt motades undan. Med jämna mellanrum får de styrande i Stiftelsen se inspelningar av denne framsynte man som har förutspått krisen de befinner sig i och (inte) ger råd om hur de skall klara sig ur den. Boken Foundation gör nedslag i några av dessa avgörande skeenden och låter oss följa dem som tack och lov lyckas driva händelserna till något som kommer att vara gynnsamt för den långsiktiga planen.
Asimovs Stiftelse-serie har hela tiden varit mer av politik och förhandlingar än hård science fiction, och det är inget att undra på att detsamma återkommer i den första boken om Stiftelsen vilken än en gång står under hot att övertas av giriga grannplaneter. Nu väljer Stiftelsens ordförande Selvor Hardin ett listigt spel som kommer att fungera för dem åtminstone ett tag. När han märker att de omkringliggande planetkungadömena har förlorat kunskapen om hur man hanterar atomenergi erbjuder han dem just den kunskapen - men i form av en religion, där prästerskapet som kommer till Stiftelsens planet Terminus inte får studera vetenskapen utan lär sig ritualer och en hängivenhet till Terminus helighet. Smart, för en tid i alla fall, men inte för resten av de tusen åren, och det är upp till nya smarta efterföljare att lista ut när det är dags att inte längre förlita sig på religiös tro för att behålla Terminus självständighet.
Boken Foundation är skriven 1951. Åtta år senare kom Walter Miller Jr:s välskrivna A Canticle for Leibowitz som använder sig av liknande beståndsdelar - religion, atomkraft och en beskriven och bevarad kunskap från förr - men på nästan rakt motsatt vis, och man förstår att dessa tankar var något som låg i luften under åren efter andra världskriget. Asimovs hjältar är alltid vågade och har tur i sina försök att klura ut vad som händer och vad exakt de skall säga för att få resultatet dit de vill, och ävenså här. Liksom i de föregående Stiftelse-böckerna (som skrivits senare) är det litet svårt att tro på att en ensam människa kan förutspå och påverka stora skeenden i en galax med miljoner planeter, men det är ändå en kittlande tanke, och ambitionen att minimera kaos och lidande för galaxens invånare är engagerande.
Fler böcker av Isaac Asimov:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar