Perestrojka har börjat smälta isen men järnridån har inte fallit, Uzbekistan är en del av Sovjetunionen och i Moskva och Tasjkent startar ett utbyte med Frankrikes författarförbund. Vår (ena) huvudperson Sheikhov får resa till Paris med tillsammans med några andra uzbekiska författare. Med fattning, viss förfäran och stor uppfinningsrikedom hanterar de det faktum att deras skrala reskassa knappt räcker till hotell och mat.
Sökandet efter mat och rum för natten är ett tema som skall återkomma flera gånger på flera kontinenter, ibland under oroväckande omständigheter. Men utan att bli lustiga stereotyper lyckas mannen/männen vi följer gång på gång att skaffa sig uppehälle i Europa och USA genom kontakter med andra uzbeker och med turkar, och ofta med hjälp av människor med judisk bakgrund. Och ibland får Sheikhov in en fot någonstans genom att hänvisa till författaren Hamid Ismailov eller till och med sälja några av hans böcker.
(Minst) Två andra historier löper parallellt genom den tjocka boken; den om Främlingen och en om biet Sina. Berättelsen om biet Sina är fabel-lik; både trogen biens verkliga liv i kupan men med inslag av känslor, dialoger och värderingar ur människors liv.
Under sin vistelse på olika europeiska platser som tjusar eller skrämmer Sheikhov tycker han sig ibland finna spår av Främlingen från tidigare sekler. I de parallella kapitlen om Främlingen tycks han till en början också söka någon, och röra sig i utkanterna. Efter hand tar dock Främlingen form som en listig magiker som stigen ur Tusen och en natt, men i periferin av hans visserligen imponerande trick kan man tänka sig skador och sorger som kanske inte uppvägs av det han bevisar. Ändå, när Sheikhovs, Avicennas och Sinas liv flätas samman i Hamid Ismailovs bok blir det en rik och spännande berättelse som det är givande att fördjupa sig i.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar