Än en gång kan vi tacka Kamraterna för att de sätter upp spännande och ovanlig opera när andra scener har stängt för sommaren! Den här gången är det Philip Glass opera Les Enfants Terribles efter Jean Cocteaus bok med samma namn, sjungen på franska med svensk text projicerad på betongväggen bakom sångarna.
Syskonen Paul och Elisabeth är dubblerade; de båda sångarna har var sin dansande tvilling i exakt likadana kläder. Det är effektivt att i vissa scener få se explosiva känslor uttryckta med kroppen medan sångaren i fråga sitter tillknäppt och sjunger sin replik, och den moderna och uttrycksfulla dansen gör sig också bra under de många instrumentala partierna - ett gott komplement till Glass' sköna toner från de tre flyglarna på scenen.
Den som är dig närmast kan också vara den som irriterar dig mest och som du vill skada mest av allt. Elisabeth och Paul bor tillsammans i ett rum och spelar Spelet, en lek om att gå iväg, och Elisabeth drömmer om ett eget rum att inreda som hon vill. Efter hand drar de in andra i sina lekar men inte in i den innersta kretsen; Pauls vän Gérard och Elisabeths väninna Agathe. Tonåringarna växer upp och träder in i en förvrängd, klaustrofobisk variant av vuxenvärlden. De många sadistiska nålsticken från barndomen blir grövre; man kan såra sitt syskon grundligt genom att skrämma bort den kanske enda chansen till kärlek. Eller genom att dö!
Musiken klingar underbart i den sommarfuktiga källarlokalen. Ingrid Bergs fantastiska röst skär som en kniv, en ljuvlig kniv varje gång hon öppnar munnen, och över hennes uttrycksfulla ansikte spelar känslorna, ofta ett förakt mot den som försöker komma henne nära. David Risberg som hennes bror Paul har likaså en stark och känslosam röst, och dansen från deras extra hälfter Henrietta Wallberg och Lucas Carlsson är fascinerande. Även Jihan Chin och Elsa Ridderstedt som Gérard respektive Agathe har säkra och välljudande stämmor, och de tre vid sina flyglar - Anna Christensson, Karin Haglund och Maria Rostotsky - är ypperligt samspelta. Kultur i sommarnatten, lika välbehövligt som alltid annars!
 |
| Foto: Maximilian Mellfors |
2 kommentarer:
Spela operan igen är ni snälla!
Ja, det skulle jag också önska! Tyvärr har jag inget inflytande över Kamraterna. Om du kontaktar dem, hälsa från mig att jag också gärna kommer tillbaka!
Skicka en kommentar