Paradise av Abdulrazak Gurnah

För tolvårige Yusuf är det alltid spännande när farbror Aziz kommer på besök. Han åtföljs av en skara bärare och musiker som spelar så att man redan hör i förväg att de är på väg, och farbror Aziz luktar spännande av parfym och kryddor och brukar ge Yusuf en peng innan han lämnar familjen igen. Men den här gången får Yusuf ingen peng, utan följer med farbror Aziz tillbaka till staden. Yusufs mor kramar sin tolvårige pojke extra länge innan han får reda på vad som skall hända.

Det nya livet är inte oävet: Yusuf får arbeta i farbror Aziz butik tillsammans med den äldre pojken Khalil. Farbror Aziz ger sig ibland av på försäljningsresor inåt landet, som alltid i sällskap av bärare och musikanter, och pojkarna fortsätter att sköta butiken på egen hand. Kunderna retas med dem och de har var sin roll, Khalil som kvicktänkt skämtare och Yusuf som den vackre halvvuxne pojke som en del kvinnor är för närgångna mot.

På en av resorna inåt landet får Yusuf följa med, men efter några dagsresor får han stanna hos köpmannen Hamid och hans familj. Jargongen mellan männen i det resande sällskapet är hård, liksom attityden till de lokala stammar man är på väg att handla med. Även mellan Hamid och den indiske bilföraren Kalasinga ryker förolämpningarna om varandras utseende och religion, men med en underton av vänskap och så mycket humor att jag ofta skrattar för mig själv åt deras snack.

Med en boktitel som Paradise blir det att man uppmärksammar vad som sägs om eller tycks handla om paradiset. Då och då pratar människorna på de olika ställena om hur paradiset kommer att se ut, och om de själva kommer att komma dit. En uttrycklig beskrivning av hur paradiset ser ut, med fyra floder som rinner åt var sitt väderstreck, stämmer med hur trädgården ser ut bakom portarna till farbror Aziz hus. Den trädgården är länge förbjuden för Yusuf, men det är inte bara förbudet som gör den lockande för honom, utan skönheten och stillheten bland träden och det sorlande vattnet. 

Yusuf och det resande sällskapet råkar ut för händelser som får alla besökta platser före och efter att likna paradiset, men inget ställe går upp mot trädgården bakom portarna. Och ändå hålls den oåtkomlig för de flesta människorna, och mannen som äger den äger också fler av människorna i dess närhet: Yusuf, Khalil och trädgårdsmästaren. För båda pojkarna lämnades som betalning för de respektive fädernas skuld till farbror Aziz. 

En människas liv kan vara beroende av en annans vilja. Men vi får se att inte heller farbror Aziz makt är absolut; på olika sätt utmanas han och balansen är nära att rubbas. Är det bra för dem som är hans livegna eller öppnar det för större kaos? Abdulrazak Gurnahs berättelse målar fint upp några liv, i synnerhet Yusufs, inte i svartvitt men i många nyanser av mänsklighet och skönhet även under tveksamma omständigheter.

Fler böcker av Abdulrazak Gurnah:

Admiring Silence

The Last Gift