Rigoletto på operan i Odessa

Som jag sagt flera gånger är Verdi en stor favorit bland operakompositörerna. Ändå hade jag inte sett eller hört Rigoletto i sin helhet innan jag bänkade mig på rad 11 i Odessas underbara operahus, och hade dålig koll på handlingen. Men musiken och spelet på scenen gjorde att jag ganska lätt kunde hänga med i allt som hände.

I den vackra musiken är det ständigt en mörk, varnande ton närvarande, som ger historien en dramatisk och hotfull stämning. Och ja, det liderliga och hjärtlosa hovet kring hertigen av Mantua utgör ett hot mot hovnarren Rigolettos oskyldiga dotter Gilda, som han håller inlåst bakom portarna till sitt hus, gömd för allas blickar.

Den vackra scenridån i Odessas operahus

Nej, Gilda kan inte förbli gömd. Hertigen själv upptäcker henne och lyckas lura till sig hennes kärlek. Därefter kommer hans samvetslösa kumpaner och rövar bort Gilda och skändar henne. När Rigoletto och Gilda sjunger ut sin sorg har en svart ridå fallit ned bakom dem, så att vi ser ännu tydligare att de är ensamma och utlämnade till en hård, hjärtlos värld. Rigoletto lovar att ta hämnd på den usle hertigen.

Den medryckande valsen La donna e mobile låter ju inte alls uppiggande när man vet att den sjungs av den kärlekslöse hertigen av Mantua på väg att förföra ännu en kvinna, dessutom i lilla Gildas åsyn. Men fastän hon ser hans svek, kan hon inte sluta att älska honom. Av kärlek offrar hon sig och låter lönnmördaren som Rigoletto sänt ut efter hertigen ta henne istället. Rigoletto får en säck med en människas kropp i, tror att det är hertigen och att han har fått sin hämnd. Men när han än en gång hör La donna e mobile från ett helt annat håll, förstår han att hertigen ännu lever. Med fasa öppnar han säcken och finner sin döende dotter, som sjunger ut sin kärlek och dör i hans armar. Vilken smärta! Rigoletto, hovnarren som hånat många av hertigens fiender i deras förtvivlan, har nu själv kastats ned i en djup sorgens ravin av en förbannelse.

Scenografin till Rigoletto var rikligt påkostad och intrikat i varje scen, och alla sångare var utmärkta. Rigoletto sjöngs av en stark och säker bas, och Gilda av en sopran så vacker som en liten lärka! De båda fick med rätta extra många applåder. Operahuset i Odessa var fyllt till sista stoppade sammetsstol på denna sista föreställning för säsongen, och alla vi musikälskare njot fullt ut av denna värdiga final.