Alison Bechdel, upphovskvinna till det lysande Bechdeltestet, skrev serieboken Fun Home om sin uppväxt. Det fanns stora problem, sopade under mattan, i Bechdels barndomshem, men namnet kommer från att fadern drev en begravningbyrå, funeral home, som familjen skämtsamt refererade till som fun home.
Titeln till trots innehåller berättelsen alltså flera svåra partier; förutom förekomsten av döda kroppar i hemmet och Alisons komplicerade väg till att komma ut som lesbisk var även hennes far homosexuell, men undertryckte och förnekade det trots att han dömdes för otukt mot minderårig. Fyra månader efter att Alison kommit ut begick han självmord. Så hemskt att välja den vägen just när dottern visat att hon vågade följa sin sexualitet!
Vilken modig idé då att göra det här till en musikal! För att motsvara Alison Bechdels mod när hon berättade sin historia, valde dessutom regissören Sam Gold att iscensätta musikalen på en 360 graders scen, med publik på alla håll. På grund av publiktryck har uppsättningen två gånger fått flytta till större teatrar, och spelas nu på Circle In The Square Theatre på Broadway.
Mitt emellan åskådarraderna lyckas man verkligen med att skapa en bubbla där Alisons liv känns verkligt och viktigt. Den välgjorda och listiga scenografin glider fram och tillbaka och upp från golvet för att bygga upp hennes hem under tre perioder i livet: som barn med syskonen och föräldrarna; som collegestudent med första kärleken; och som vuxen vid ritbordet, betraktande och kommenterande det som händer.
Gabriella Pizzoli som spelar den yngsta Alison (och de två andra barnen som spelar hennes syskon) har en fantastisk röst och scennärvaro. Det är otroligt roligt att se de tre barnen sjunga och dansa fram Fun Home, reklamjingeln de skrev för faderns begravningsbyrå. Lika musikaliskt medryckande men också känslomässigt gripande är Ring of Keys, sången om den självsäkra kvinna som får lilla Alison att förstå att det går att vara annorlunda.
I collegeåldern spelas Alison av Emily Skeggs, härligt klumpig i sin kropp och obändiga korta hår. Efter några försök vågar hon sig äntligen in till gruppen för homosexuella studenter och möter kärleken! Sångtexten efter första natten tillsammans är smart och kul, och Alison sjunger den med en blandning av förvåning och glädje:
Berättelsen rör sig fint fram och tillbaka i tiden, och rör sig mot svårare och sorgligare scener. Faderns smussel och svek mot familjen visas utan fördömande, men balanserat av moderns smärta över det förljugna livet hon är fast i. Jag är ingen erfaren musikalnjutare, men just här, till och med här, mitt framför mina ögon i någons hem, känns det naturligt och rätt att höra människor uttrycka sina känslor i mångtydiga texter till exceptionella melodier. Jag är inte förvånad över att Fun Home vann fem Tony Awards förra året. Den är väl värd sin publik och sina utmärkelser, och jag rekommenderar den varmt till den som har turen att besöka New York.
Länk till Fun Home på Broadway
Titeln till trots innehåller berättelsen alltså flera svåra partier; förutom förekomsten av döda kroppar i hemmet och Alisons komplicerade väg till att komma ut som lesbisk var även hennes far homosexuell, men undertryckte och förnekade det trots att han dömdes för otukt mot minderårig. Fyra månader efter att Alison kommit ut begick han självmord. Så hemskt att välja den vägen just när dottern visat att hon vågade följa sin sexualitet!
Vilken modig idé då att göra det här till en musikal! För att motsvara Alison Bechdels mod när hon berättade sin historia, valde dessutom regissören Sam Gold att iscensätta musikalen på en 360 graders scen, med publik på alla håll. På grund av publiktryck har uppsättningen två gånger fått flytta till större teatrar, och spelas nu på Circle In The Square Theatre på Broadway.
Mitt emellan åskådarraderna lyckas man verkligen med att skapa en bubbla där Alisons liv känns verkligt och viktigt. Den välgjorda och listiga scenografin glider fram och tillbaka och upp från golvet för att bygga upp hennes hem under tre perioder i livet: som barn med syskonen och föräldrarna; som collegestudent med första kärleken; och som vuxen vid ritbordet, betraktande och kommenterande det som händer.
Gabriella Pizzoli som spelar den yngsta Alison (och de två andra barnen som spelar hennes syskon) har en fantastisk röst och scennärvaro. Det är otroligt roligt att se de tre barnen sjunga och dansa fram Fun Home, reklamjingeln de skrev för faderns begravningsbyrå. Lika musikaliskt medryckande men också känslomässigt gripande är Ring of Keys, sången om den självsäkra kvinna som får lilla Alison att förstå att det går att vara annorlunda.
I collegeåldern spelas Alison av Emily Skeggs, härligt klumpig i sin kropp och obändiga korta hår. Efter några försök vågar hon sig äntligen in till gruppen för homosexuella studenter och möter kärleken! Sångtexten efter första natten tillsammans är smart och kul, och Alison sjunger den med en blandning av förvåning och glädje:
I'm changing my major to Joan
I'm changing my major to sex with Joan
I'm changing my major to sex with Joan
With a minor in kissing Joan.
Foreign studies to Joan inner thighs.
A seminar on Joan’s ass in her Levi’s
Berättelsen rör sig fint fram och tillbaka i tiden, och rör sig mot svårare och sorgligare scener. Faderns smussel och svek mot familjen visas utan fördömande, men balanserat av moderns smärta över det förljugna livet hon är fast i. Jag är ingen erfaren musikalnjutare, men just här, till och med här, mitt framför mina ögon i någons hem, känns det naturligt och rätt att höra människor uttrycka sina känslor i mångtydiga texter till exceptionella melodier. Jag är inte förvånad över att Fun Home vann fem Tony Awards förra året. Den är väl värd sin publik och sina utmärkelser, och jag rekommenderar den varmt till den som har turen att besöka New York.
Länk till Fun Home på Broadway
3 kommentarer:
Yay! Vad avundsjuk jag blir på dig. :D
Har hört intervju med Bachdel och den som skrev musiken, så just den där changing my major to Joan kan jag höra i huvudet nu.
Ja, det är en melodi som fastnar! Den har ofta dykt upp i mitt huvud sedan jag hörde den! Även Ring of Keys - ännu ett viktigt aha-ögonblick fångad med rätt ord och fantastisk musik! Jag hoppas faktiskt på att Fun Home skall komma till Sverige så att jag kan se den igen, så bra är den.
Då hoppas jag också på det!
Skicka en kommentar