Jag är ett stort fan av actionfilmer. Speciellt älskar jag att se dem på bio, på stor duk, med ordentlig ljudanläggning och 3D när det finns. 2012 lovade många bra action- och äventyrsfilmer som jag pirrade av förväntan inför. Alla var dock inte sådana sensationer som jag hade hoppats, även om jag tyckte om dem (Hobbit, Skyfall, Prometheus och The Dark Knight Rises).
Men en av mina starkaste önskningar uppfylldes med råge: Joss Whedon gjorde ett suveränt jobb när han regisserade Avengers. Precis som vi vet från Buffy the Vampire Slayer kunde han visa hur en grupp av väldigt olika människor tar sig igenom interna gruff för att kämpa mot en yttre fiende. Och det i så magnifika actionscener, med en bra historia, att jag gick och såg filmen en andra gång. Fler storslagna actionfilmer från Joss Whedon, tack!
Den begåvade Whedon, med känsla för både humor och skräck, låg bakom årets andra bästa film: Cabin in the Woods. I ett dygn efter att jag sett den kunde jag inte tänka på något annat. Sedan trodde jag att jag var normal igen, men så kom jag att tänka på ett speciellt kommando från filmen och var fast igen. Vilken upplevelse!
Årets tredje bästa actionfilm gör mig litet ledsen att nämna: John Carter. Utan någon vettig PR-kampanj försmäktade filmen framför halvtomma biosalonger, och nu blir det förmodligen ingen uppföljare. Men den var så bra! Det fantasifulla varelserna på planeten Mars (Barsoom!) hade en uråldrig historia och ett helt eget utseende på städer och skepp, och många fler borde ha sett det fascinerande äventyret på film.
Också sagolik men stillsammare var Hugo Cabret, en berättelse som visade hur vacker och viktig filmkonsten kan vara.
Flera sevärda filmer behandlade om mänskliga relationer: Martha Marcy May Marlene, The Deep Blue Sea, The Descendants, Shame och Take Shelter. Ovanliga människor eller ovanliga relationer, alla hade de ett djup och en känslighet som gjorde dem mycket minnesvärda. Kanske är jag fördomsfull mot svensk film, men jag blev mycket postivt överraskad av hur välgjord Call Girl var.
Till sist vill jag nämna en fransk film som var förvirrande, roande på samma gång: Holy Motors. Sedan jag skrev om den har jag fått ett par sökningar på den varje vecka, så det är inte bara jag som velat fundera vidare efter att jag sett den. Vad handlar den om? Allt, inget och vad som helst, men när jag försöker mig på att förstå dess essens är det att den goda historien, skådespelarkonsten och en omsorg om detaljerna. Det som alla de bästa filmerna har.
Men en av mina starkaste önskningar uppfylldes med råge: Joss Whedon gjorde ett suveränt jobb när han regisserade Avengers. Precis som vi vet från Buffy the Vampire Slayer kunde han visa hur en grupp av väldigt olika människor tar sig igenom interna gruff för att kämpa mot en yttre fiende. Och det i så magnifika actionscener, med en bra historia, att jag gick och såg filmen en andra gång. Fler storslagna actionfilmer från Joss Whedon, tack!
Den begåvade Whedon, med känsla för både humor och skräck, låg bakom årets andra bästa film: Cabin in the Woods. I ett dygn efter att jag sett den kunde jag inte tänka på något annat. Sedan trodde jag att jag var normal igen, men så kom jag att tänka på ett speciellt kommando från filmen och var fast igen. Vilken upplevelse!
Också sagolik men stillsammare var Hugo Cabret, en berättelse som visade hur vacker och viktig filmkonsten kan vara.
Flera sevärda filmer behandlade om mänskliga relationer: Martha Marcy May Marlene, The Deep Blue Sea, The Descendants, Shame och Take Shelter. Ovanliga människor eller ovanliga relationer, alla hade de ett djup och en känslighet som gjorde dem mycket minnesvärda. Kanske är jag fördomsfull mot svensk film, men jag blev mycket postivt överraskad av hur välgjord Call Girl var.
Till sist vill jag nämna en fransk film som var förvirrande, roande på samma gång: Holy Motors. Sedan jag skrev om den har jag fått ett par sökningar på den varje vecka, så det är inte bara jag som velat fundera vidare efter att jag sett den. Vad handlar den om? Allt, inget och vad som helst, men när jag försöker mig på att förstå dess essens är det att den goda historien, skådespelarkonsten och en omsorg om detaljerna. Det som alla de bästa filmerna har.
2 kommentarer:
Tack Jenny, nu vet jag vilka dvd:er jag ska låna/köpa. Kommer nästan aldrig iväg på bio, så den här sammanfattningen satt fint.
John Carter... har jag inte hört minsta lilla pip om. Men nu vet jag.
Bra att jag kunde tipsa om (minst) en bra film! Du kommer nog att gilla John Carter!
Skicka en kommentar