De utmärkta musikerna i Jerusalem Quartet inledde sin konsert med Stråkkvartett i B-dur KV 589 av Mozart. Det är ett ljuvligt och glatt stycke, och kvartetten spelade med balans mellan tyngd och lätthet: vackert men inte sorglöst; som en inbjudan till en stunds ro från den dagliga hetsen. Trots att ett sjukdomsfall i publiken avbröt tredje satsen, fortsatte musikerna verket efter paus med den nödvändiga skönheten och livsglädjen.
Därefter följde Stråkkvartett nr 1 "Kreutzersonaten" av Leoš Janáček, i mycket allvarligare tonläge. Musikerna spelade den känslosamt men ändå klart, utan att hemfalla till överdriven sentimentalitet, och det var mycket bra och lät de speciella harmonierna komma till sin rätt. Det kändes tidvis som att musiken var en kall flod som strömmade fram i ett vinterlandskap.
Konsertens sista verk var ännu en Stråkkvartett nr 1, denna gång av Bedrich Smetana och med undertiteln "Ur mitt liv". Det är en favorit som jag har lyssnat mycket på, men att höra den framföras är alltid annorlunda, och nya detaljer kan framträda. Den tredje satsen lät mäktigare än man kan vänta sig från bara fyra musiker på scenen, och trots vissa falska toner från cello och första fiol var det ett mycket fint framförande; liksom tidigare med rätt balans mellan precision och känslouttryck.
Som extranummer fick vi en långsam sats ur en tidig Mozart-kvartett, också det med tyngd i lättheten. Det var en välspelad konsert med väl valda verk, och jag hoppas att få höra Jerusalem Quartet många fler gånger.
 |
| Foto: Jan-Olav Wedin |
Konsertens sista verk var ännu en Stråkkvartett nr 1, denna gång av Bedrich Smetana och med undertiteln "Ur mitt liv". Det är en favorit som jag har lyssnat mycket på, men att höra den framföras är alltid annorlunda, och nya detaljer kan framträda. Den tredje satsen lät mäktigare än man kan vänta sig från bara fyra musiker på scenen, och trots vissa falska toner från cello och första fiol var det ett mycket fint framförande; liksom tidigare med rätt balans mellan precision och känslouttryck.
Som extranummer fick vi en långsam sats ur en tidig Mozart-kvartett, också det med tyngd i lättheten. Det var en välspelad konsert med väl valda verk, och jag hoppas att få höra Jerusalem Quartet många fler gånger.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar