Samtidigt är deras 16-åriga dotter Sandra (Anna Åström) lyckligare än någonsin och uppfylld av kärlek till Davor (Ramtin Parvaneh). Synd, bara, att lyckokänslan kommer av pillret Davor just gav henne. Ändå är de nakna känslorna hon uttrycker, om än intensivt naiva, något av det mest äkta i hela pjäsen. Det är fint att se tonåringar på scen som inte irriterar mig. Såväl replikerna som de unga skådespelarna hamnar helt rätt med känslorna de uttrycker.
Foto: Petra HellbergDet som händer härnäst får allas livsåskådningar att sättas på prov. Steg för steg ställs alla mot varandra och det som verkade rätt för den ene är fel för den andre. Markus' kontrakt med Gud verkar hålla, men var det ett riktigt avtal, vad var konsekvenserna, vem har vunnit? Att ställa de här frågorna är inte elakt utan viktigt. Som varmt troende själv har jag ofta ifrågasatt mina egna böner och försökt att inte köpslå med Gud. En religion som reduceras till "gör så, så får du det" är alltför enkel för att vara genom ett helt livs motgångar och succéer. En moral som gör att man alltid försöker göra rätt mot människorna omkring sig är något att sträva efter vare sig man är troende eller ej.
Alla skådespelare är exakta och trovärdiga. Det är fantastiskt att få se så starka känslor utan att det slår över i överspel. Det är också fantastiskt att höra livsfilosofier diskuteras i en situation där de verkligen betyder något. Det är dock litet sorgligt att se hur det bara är kvinnorna i pjäsen som är starka, eller hårda, eller allt på samma gång. De har tvingats till det för att de varken fått rättvisa eller barmhärtighet, och det är därför det är sorgligt. Utan att vilja låta för pessimistisk är det en ganska trovärdig beskrivning av livet idag. Kanske finns det hopp om medmänsklighet om någon har styrka nog att förlåta.
Länk till Stadsteaterns sida om Kontrakt med Gud
5 kommentarer:
Vad kul att du recenserade denna teaterföreställning! Har varit så sugen på att gå och se den och nu är jag säker på min sak och ska se till att boka biljetter! Tack!
Kan dessutom bara hålla med dig om att de här är frågor som "måste ställas", kanske speciellt om man är troende! Min tro är inte en tro om jag ifrågasätter och funderar kring den! Att tro är heller inte bara att "få något materiellt eller någon önskan", det handlar om en närvaro i vardagen för mig i alla fall!
Ser fram emot att se föreställningen! /Åsa
Åsa, så bra att du blir inspirerad till att se pjäsen! Det är den absolut värd. Det är så mycket som hinns med på bara en och en halv timme, och som sagt, de skriver en inte på näsan vad man borde tycka. Berätta gärna vad du tycker när du har sett den!
Ja, det ska jag gärna göra! Nu ska jag bara försöka övertala ett par kompisar att gå med också :)
Ja, nu har jag äntligen sett pjäsen och jag tycker verkligen att det var en bra föreställning! Fina och trovärdiga rollprestationer, gillade framför allt Ramtin Parvaneh som spelade Davor - av någon anledning upplevde jag honom som mest äkta!
En föreställning med många bottnar och intressant att de plockade in karaktären Jamila (Nadia Hussein-Johansen) som kryddade med andra inställningar och ifrågasättanden! De här frågorna behövs för varje gång jag frågar får jag svara om jag kan behålla min tro och det kan jag!
Åsa, tack för kommentaren! Jag är glad att du såg föreställningen och tyckte om den. En dramatisering kan ta upp viktiga frågor i realistiska situationer, så att de inte förblir teorier. Vi som inte varit i riktigt samma situation får anledning att tänka igenom hur vi själva skulle gjort och vill döma. Kontrakt med Gud är en jättebra föreställning; väl spelad och mycket tankeväckande!
Skicka en kommentar