Collins Braithwaite var en kontroversiell kändispsykolog på 60-talet, på den tiden när det var oväntat att vara provokativ och några drogs till dem som var det. Det vill säga, Braithwaite är en påhittad person i Graeme Macrae Burnets bok Case Study, men han rör sig bland personer som R.D. Laing, Dirk Bogarde och andra kända namn från den tiden. I boken Case Study varvas kapitel om Braithwaites liv med dagboksanteckningar av en ung kvinna som går som patient till honom.
Historien har en sorglig förhistoria: Veronica, syster till vår namnlösa berättare, tog sitt liv efter ett antal sessioner med Braithwaite. Då en av Braithwaites böcker och teser har den uppfordrande och tvetydiga titeln Kill Your Self vill vår berättare undersöka om han är skyldig till systerns självmord, och börjar gå till honom under det tagna namnet Rebecca Smyth.
Jag påbörjade läsningen i hoppet om att den unga Veronicas sorgliga död skulle rättfärdigas på något sätt, kanske i att hon skulle visa sig vara en chimär, men väldigt snart verkar alla i boken och även författaren ha glömt hennes död efter att inte ha visat särskilt mycket sorg över den. Så hon var bara en McGuffin. Trist.
Det finns några intressanta teman i boken, som hur den tagna identiteten "Rebecca Smyth" mer och mer tar över vår berättares liv. På samma sätt som hon är en motsats till vår berättare, verkade Veronica ha varit det. Men den här aspekten utvecklas inte till något intressant. Här och där smygs det in någon udda detalj om henne, som att hon har en död mus i handväskan, men det plockas aldrig upp igen. Braithwaites detaljerat skildrade rumlarliv leder inte heller till några aha-upplevelser. Visst finns det några partier där historien blänker till, till exempel i återberättade konflikter med Veronica. Men på det stora hela är Case Study ett mischmasch av scener från 1960-talet som är någorlunda intressanta men i slutändan en besvikelse.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar