Errantry av Elizabeth Hand

Jag gillar verkligen idén att skriva fantastik-berättelser där det övernaturliga/udda/sagolika inte tar allt fokus utan smygs in i utkanten av en annan historia - i teorin. Säkert kan det fungera i praktiken, men när jag läste Elizabeth Hands novellsamling Saffron and Brimstone blev jag mest av allt irriterad på att historierna rörde sig än hit, än dit utan någon röd tråd vare sig för det vardagliga eller det oväntade. I Errantry, en senare kollektion, är den första och sista novellen av det slaget: oorganiserade huvudpersoner på oorganiserade utflykter, som dessutom mer eller mindre väljer att lämna platsen just när det börjar bli spännande.

Raka motsatsen till detta får vi i en novell om två häxor, där fantastiken flödar över i form av trollformler, magiska drycker, de fantasifulla ingredienserna som behövs och allt annat som har annan form och andra namn än i ett vanligt hushåll. Att vrida upp fantastikknappen till elva var heller inte lösningen som gjorde mig nöjd! I den novellen och flera andra finns tillfällen till att skapa stor spänning, vilka jag tycker slarvas bort.

Flera av de andra berättelserna är dock intressantare, med en bra balans mellan välkänt och okänt. Hands inlevelsefulla skildringar av en natur som inte är ljuvligt vacker utan rik, kall och litet farlig är magiska i sig. Riktigt fascinerande och litet otäck är bokens andra novell, Near Zennor, som fångar känslan av att kunna hitta något bakom den värld vi ser, den som kan vara så stark i ungdomen, men som kanske inte bara är en fantasi utan en verklighet med konsekvenser om man går för nära.

Elizabeth Hands sätt att berätta hör inte till det jag tycker bäst om att läsa, men jag vet att många tycker mycket om hennes stil, och jag kommer att komma ihåg några av historierna länge framöver.


Fler böcker av Elizabeth Hand:
Saffron and Brimstone