Är man en skicklig polis så fångar man skurkarna och hinner ha en hel del kul både i fält och tillbaka på stationen, åtminstone om stationen är Brooklyn Nine-Nine och polisen är Jake Peralta. Formaliteter får stå tillbaka om man vill ha kontorsstolsrally - tills dess att stationen får en ny chef. Den nye chefen, kommissarie Holt, är ytterst strikt och tänker inte tillåta trams. Det är något som faller polis Amy Santiago i smaken, och hennes försök att värva Holt till sin mentor blir intensiva.
En komediserie behöver ha en ramhandling som låter många nya och oväntade saker att hända, och ett varierat persongalleri för att ta vara på roliga situationer. I Brooklyn Nine-Nine händer det mycket både inne på kontoret och ute på spaning, och de flesta poliserna som jobbar där har udda personligheter men lyckas ändå samarbeta och fånga skurkar. Där finns gruppchefen och hängivne familjefadern Terry Jeffords, surmulna Rosa Diaz, och litet fumlige Charles Boyle som ständigt stöttar och beundrar Jake utan att bli helt mesig själv.
För mig som samvetsgrann arbetsmyra är det uppfriskande att se någon så uppenbarligen inkompetent och nonchalant inför sitt jobb som Gina Linetti behålla sitt jobb i receptionen och kollegornas uppskattning. Eller, rättare sagt - "uppenbarligen inkompetent" är hon vid en första anblick, men i själva verket gör hon ofta fantastisk nytta även om hennes metoder är galna, på gränsen till olagliga och glänser av ett lager storhetsvansinne.
Lika uppmuntrande är det att se Amy Santiago excellera som Den Duktiga Flickan - visst retar kollegorna henne för hur proper och konventionell hon är, men hon behöver inte "mjukas upp" genom att bryta sin personlighet för att bli en del av gänget, tvärtom är det hennes styrka att hon vinner genom att följa reglerna. Och visst är slarvern Jake smygförälskad i henne på ett småpojksaktigt vis, trots att hon är hans raka motsats!
Likt andra serier behövde Brooklyn Nine-Nine några avsnitt på sig för att etablera alla roller och deras samspel, och Jakes vägran att bära slips och följa kommissarie Holts krav att följa reglerna i de första avsnitten är litet fåniga. I senare avsnitt är det också inkonsekvent hur Holt oftast är stenhård regelbitare fast ibland ställer upp på Peraltas skämtsamma utmaningar. I allmänhet är dock alla karaktärer konsistenta, och under säsongerna utvecklas de och svetsas samman medan stationen utsätts för hot om nedläggning och byte av polischef. Trots motgångar bygger serien ändå alltid på en lättsam humor och en god stämning som gör det dubbelt avkopplande att återvända till the Nine-Nine för ett nytt avsnitt.
En komediserie behöver ha en ramhandling som låter många nya och oväntade saker att hända, och ett varierat persongalleri för att ta vara på roliga situationer. I Brooklyn Nine-Nine händer det mycket både inne på kontoret och ute på spaning, och de flesta poliserna som jobbar där har udda personligheter men lyckas ändå samarbeta och fånga skurkar. Där finns gruppchefen och hängivne familjefadern Terry Jeffords, surmulna Rosa Diaz, och litet fumlige Charles Boyle som ständigt stöttar och beundrar Jake utan att bli helt mesig själv.
För mig som samvetsgrann arbetsmyra är det uppfriskande att se någon så uppenbarligen inkompetent och nonchalant inför sitt jobb som Gina Linetti behålla sitt jobb i receptionen och kollegornas uppskattning. Eller, rättare sagt - "uppenbarligen inkompetent" är hon vid en första anblick, men i själva verket gör hon ofta fantastisk nytta även om hennes metoder är galna, på gränsen till olagliga och glänser av ett lager storhetsvansinne.
Lika uppmuntrande är det att se Amy Santiago excellera som Den Duktiga Flickan - visst retar kollegorna henne för hur proper och konventionell hon är, men hon behöver inte "mjukas upp" genom att bryta sin personlighet för att bli en del av gänget, tvärtom är det hennes styrka att hon vinner genom att följa reglerna. Och visst är slarvern Jake smygförälskad i henne på ett småpojksaktigt vis, trots att hon är hans raka motsats!
Likt andra serier behövde Brooklyn Nine-Nine några avsnitt på sig för att etablera alla roller och deras samspel, och Jakes vägran att bära slips och följa kommissarie Holts krav att följa reglerna i de första avsnitten är litet fåniga. I senare avsnitt är det också inkonsekvent hur Holt oftast är stenhård regelbitare fast ibland ställer upp på Peraltas skämtsamma utmaningar. I allmänhet är dock alla karaktärer konsistenta, och under säsongerna utvecklas de och svetsas samman medan stationen utsätts för hot om nedläggning och byte av polischef. Trots motgångar bygger serien ändå alltid på en lättsam humor och en god stämning som gör det dubbelt avkopplande att återvända till the Nine-Nine för ett nytt avsnitt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar