tisdag 2 januari 2018

Flow my tears, the policeman said av Philip K. Dick

John Dowland komponerade musik som lever kvar och uppskattas än idag, fyrahundra år senare. Flow, my tears, fall from your springs är en av många strofer från hans sånger som citeras i boken som också fått sin titel från dem. Dowland och andra viktiga tänkare och kulturskapare citeras flitigt under handlingens gång, men sorgligt nog framstår samhället i övrigt inte som kulturellt högtstående eller ens civiliserat. Huvudpersonen är Jason Taverner, en superpopulär sångare och underhållare vars alster har mycket mer profana titlar.

Men berömmelsen, kändisvännerna, lyxvåningarna och nästan alla pengar försvinner ur Taverners händer efter en mystisk attack från en försmådd älskarinna. Han vaknar upp på ett sjaskigt hotellrum i en sämre del av staden. Detta är ett mycket stort problem, då den framtida värld han lever i (1988) är en polisstat med regelbundna och hårda kontroller av medborgarna. Att fastna i en polisspärr och inte ens finnas i systemet, som är fallet med Taverner, kan föra en direkt till arbetsläger med liten chans att komma därifrån.

I diktaturer finns dock ofta underjordiska rörelser som kan hjälpa dem som hamnat i knipa. Taverner lyckas hitta en skicklig förfalskare, Kathy Nelson, som ordnar nya ID-kort åt honom. Dock är hon mentalt instabil, och, förutsägbart nog, faller hon för Taverners inneboende charm och tigger om att han skall stanna hos henne ätminstone över natten. Det är ett problematiskt och återkommande tema att kvinnornas utseenden beskrivs i detalj och tyvärr ofta nedlåtande förkastas av den dryge Taverner, för att inte tala om att de på olika sätt är tuggade och utspottade av hela systemet till en plats i periferin. Men ändå är det faktiskt de trasiga kvinnorna Taverner möter och får hjälp av som har mest intressanta personligheter, bakgrundshistorier och faktiskt livsvisdomar att dela med sig av. Kanske har Taverner kastats till samhällets botten för att lära sig ödmjukhet och mänsklighet?

Lösningen på gåtan är tyvärr inte helt logiskt sammanhängande i boken, men det går att plocka upp den som läsare och fundera vidare på den. Redan tidigt kastar Dick ut några idéer som kan vara ledtrådar eller sidospår. Kathy berättar till exempel att hon brukade tro att männen hon satt på mentalsjukhus med var kändisar, så kanske är Taverner en av hennes fantasifoster? Det är en intressant tanke, och det är ju inte omöjligt att en författare som PKD skulle kunna skriva en bok med den utgångspunkten. Trots att logiken i gåtans lösning enligt mig inte håller, ger boken och i synnerhet dess luckor som sagt många impulser till att tänka vidare på vad som är möjligt och inte möjligt.

Snowflake har också läst boken och kan berätta mer om den.

Fler böcker av Philip K. Dick:
The Man in the High Castle

Inga kommentarer: