Äntligen science fiction- och fantasykongress igen! Och i de trevliga environgerna i Sickla, där Fantastika höll till redan år 2013 och nu materialiserar sig igen. Programmet är så välfyllt att föredragen börjar redan en timme innan kongressens öppnande, och jag var förstås där!
Merlin - the man, the myth, the magic
Rhuddem Gwelin som har skrivit ett antal böcker centrerade kring Merlin har förstås forskat en hel del i myterna kring honom, och berättade vad hon funnit för oss. Merlin nämns i walesisk diktning från 500-talet, då som Myrddin, en druid som blivit galen efter att ha bevittnat ett brutalt slag. Först senare kom kopplingen till Kung Arthur, och ännu senare tillkom riddare, Camelot, Runda Bordet och sökandet efter den Heliga Graal till myten, bit för bit under flera århundraden. I Britannien fanns ju ruiner från romarnas tid där, vilken lämnat efter sig många små konkurrerande furstendömen. Det gav ju grogrund för legender om en enande kung i en gyllene forntid. Ett problem var dock att Arthursagan, liksom det omgivande samhället, kristnades, vilket gjorde att det var svårt att förklara att Merlin ju var druid. Olika författare har genom seklen valt att lyfta fram olika delar av Merlin- och Arthursagan. Rhuddem Gwelin vill själv placera Merlin i olika tidsåldrar, och det behöver inte ta slut nu när hon kommit till vår tid. Publiken kom med uppmuntrande förslag till framtida böcker med Merlin i just framtiden, och varför inte i rymden? Intressant utveckling!
We remember Octavia Butler
En panel bestående av Anna Bark Persson, John-Henri Holmberg, Caroline Mullan och Martin Halldin diskuterade Octavia Butler och hennes verk. CM nämnde en essä av Butler, en följd av frågor utan svar: "What good is any literature to black people? What good is all of this to black people?" JHH kunde då berätta att Samuel Delaney såg framtiden i Starship Troopers, där man inte förrän sent i boken får en ledtråd till att huvudpersonen är av filippinskt ursprung - en framtid där etnisk bakgrund alltså inte tillmäts så stor betydelse som idag.
Av Octavia Butlers böcker har ju Kindred blivit uppmärksammad även utanför science fiction-scenen, med sin genomlysande beskrivning av förhållandena mellan slavar och slavägare. Även om hon valt att inte ha med de hemskaste exemplen av de hon funnit i verklighetens slavberättelser, så är det en kraftfull historia som också visar upp ömsesidiga beroenden och nyanser i maktförhållandena.
CM säger att Butlers tema var familjen, med utgångspunkt i Patternmaster, där familjen tas för given, och så i Kindred där familjedynamiken undersöks noggrannare. ABP håller inte med om det utan säger att Butlers tema är mänskligheten; hur kan vi bygga en bättre framtid, när mänskligheten är så ofullkomlig. MH citerar Donna Haraway som säger att Butler undersöker maktförhållanden och paradoxer däri. Jag själv vill flika in att jag upplever två starka strömningar i Octavia Butlers böcker; dels den blandat fysiska och psykologiska upplevelsen av ett beroendeförhållande, och dels det förunderliga och framåtpekande fokuset på att blanda fördelaktiga egenskaper till en ännu starkare avkomma - "avel/breeding" förekommer ju som något viktigt i Patternmaster, Fledgling, Lilith's Brood och kanske fler av böckerna jag inte hunnit läsa än. För mig utgör det en förändring av självet i hopp om att skapa en bättre morgondag vilket man även kan känna igen i budskapet God Is Change i Parable-böckerna.
CM påpekar att Octavia Butler i sina böcker använder sig av fler än vanligt av människans fem sinnen; hon vet att vi också behöver känsel och beröring. Även lukt och smak spelar stor roll, vill jag tillägga.
MH föreslår att när vi har läst alla Butlers böcker kan vi fortsätta med det som inspirerats av henne: Octavia's Brood och Dark Matter.
GoH-intervju Maria Turtschaninoff
Under vänlig ledning av Nahal Ghanbari berättade Maria Turtschaninoff om sitt författarliv, som startade redan i femårsåldern med sagor byggda på idéer som nog skulle fungera om hon tog upp dem idag. Dock sade hon aldrig till någon att hon ville bli författare eftersom vuxna alltid strular till allt. Efter hand började hon lägga till en twist i sagorna; pojken och flickan som dödat draken ville inte gifta sig med varandra på slutet! I trettonårsåldern blev tyvärr berättelserna normala och tråkiga, för det var så hon trodde att en seriös författare behövde vara. Men när hon lämnade datorn och började skriva för hand kom fantasin och den roliga känslan tillbaka.
Att skriva boken Arra gick så lätt att hon trodde det var så det skulle fortsätta, men efter det har hon ändå fått uppfinna hjulet för varje ny bok. Men böckerna börjar ofta med att hon ser en bild, och sedan följer hon upp den situationen och människorna. Hon skriver om olika platser och tidsåldrar, men ofta återkommande är unga kvinnor och våld och hot, vilket dock inte är ett medvetet val. Efter Maresi skriver hon nu en prequel, för det var så intressant att tänka på hur klostret och dess legend uppstod. Men ibland önskar hon att hon inte skrivit in så många ursystrar i Maresi, eftersom det blir så många som måste få röst i boken om dem! För egen del är jag glad att hon väljer den spännande urhistorien, och att hon sedan kommer att fortsätta i den intressanta världen.
A conversation about books
Linnéa Anglemark och Caroline Mullan är båda storläsare, liksom förstås de flesta av oss besökare. De, liksom många av oss, har alltid med en bok att plocka upp och läsa i, men CM berättade om den stora skräcken att ha med en tjock bok på semester - och tappa den när man är halvvägs igenom! (Jag kan erkänna att det har hänt mig, utanför tunnelbanan i Wien. När jag kom tillbaka två timmar senare var boken borta så jag hoppas den blev till någon annans glädje.)
Att läsa om en bok för att hitta det du minns den som kan bli snopet; efter tredje omläsningen hittar du det på en rad i ett enskilt stycke. Författare kan bli förvånade eller till och med arga för att läsare hittar andra saker än de själva tänkte sig. CM berättar en anekdot om Isaac Asmiov som hörde två gräla om innebörden av en av hans böcker - båda hade fel. När han bröt in och sade vad han egentligen menade, fick han till svar "And what makes you think you know anything about it?" Och när han sade att han var författaren, fick han igen till svar "And what makes you think you know anything about it?"
De båda bokpratarna talar om intressanta böcker, och nämner att Liu Cixin i The Three Body Problem förklarar händelser i Kinas historia så att de blir begripliga även för icke-kinesiska läsare, vilket är bra för att en bok skall kunna klara sig utanför sfären där den är skriven. På det vill jag flika in att jag upplever att många goda författare gör så, till exempel Orhan Pamuk och Alice Munro, och att det kan vara minst lika välkommet även för inhemska läsare, och ännu mer för framtida läsare som kan ha helt annorlunda referensramar.
Verklighetens Jurassic Park
Årets föredrag från Torill Kornfeldt handlade faktiskt inte om häpnadsväckande och/eller brutala parningsritualer i djurvärlden, men oundvikligen blev det en del prat om det innan själva talet började. Sedan fick vi se bilder från ett välbevarat mammuthuvud i Sibirien samt höra olika försök som gjorts för att avla fram utdöda djur, hittills medelst korsning av existerande djur för att få fram önskade egenskaper. Men vem vet vad som kommer att fungera i framtiden? Tekniken och vetenskapen utvecklas ju hela tiden!
Merlin - the man, the myth, the magic
Rhuddem Gwelin som har skrivit ett antal böcker centrerade kring Merlin har förstås forskat en hel del i myterna kring honom, och berättade vad hon funnit för oss. Merlin nämns i walesisk diktning från 500-talet, då som Myrddin, en druid som blivit galen efter att ha bevittnat ett brutalt slag. Först senare kom kopplingen till Kung Arthur, och ännu senare tillkom riddare, Camelot, Runda Bordet och sökandet efter den Heliga Graal till myten, bit för bit under flera århundraden. I Britannien fanns ju ruiner från romarnas tid där, vilken lämnat efter sig många små konkurrerande furstendömen. Det gav ju grogrund för legender om en enande kung i en gyllene forntid. Ett problem var dock att Arthursagan, liksom det omgivande samhället, kristnades, vilket gjorde att det var svårt att förklara att Merlin ju var druid. Olika författare har genom seklen valt att lyfta fram olika delar av Merlin- och Arthursagan. Rhuddem Gwelin vill själv placera Merlin i olika tidsåldrar, och det behöver inte ta slut nu när hon kommit till vår tid. Publiken kom med uppmuntrande förslag till framtida böcker med Merlin i just framtiden, och varför inte i rymden? Intressant utveckling!
We remember Octavia Butler
Av Octavia Butlers böcker har ju Kindred blivit uppmärksammad även utanför science fiction-scenen, med sin genomlysande beskrivning av förhållandena mellan slavar och slavägare. Även om hon valt att inte ha med de hemskaste exemplen av de hon funnit i verklighetens slavberättelser, så är det en kraftfull historia som också visar upp ömsesidiga beroenden och nyanser i maktförhållandena.
CM säger att Butlers tema var familjen, med utgångspunkt i Patternmaster, där familjen tas för given, och så i Kindred där familjedynamiken undersöks noggrannare. ABP håller inte med om det utan säger att Butlers tema är mänskligheten; hur kan vi bygga en bättre framtid, när mänskligheten är så ofullkomlig. MH citerar Donna Haraway som säger att Butler undersöker maktförhållanden och paradoxer däri. Jag själv vill flika in att jag upplever två starka strömningar i Octavia Butlers böcker; dels den blandat fysiska och psykologiska upplevelsen av ett beroendeförhållande, och dels det förunderliga och framåtpekande fokuset på att blanda fördelaktiga egenskaper till en ännu starkare avkomma - "avel/breeding" förekommer ju som något viktigt i Patternmaster, Fledgling, Lilith's Brood och kanske fler av böckerna jag inte hunnit läsa än. För mig utgör det en förändring av självet i hopp om att skapa en bättre morgondag vilket man även kan känna igen i budskapet God Is Change i Parable-böckerna.
CM påpekar att Octavia Butler i sina böcker använder sig av fler än vanligt av människans fem sinnen; hon vet att vi också behöver känsel och beröring. Även lukt och smak spelar stor roll, vill jag tillägga.
MH föreslår att när vi har läst alla Butlers böcker kan vi fortsätta med det som inspirerats av henne: Octavia's Brood och Dark Matter.
GoH-intervju Maria Turtschaninoff
Under vänlig ledning av Nahal Ghanbari berättade Maria Turtschaninoff om sitt författarliv, som startade redan i femårsåldern med sagor byggda på idéer som nog skulle fungera om hon tog upp dem idag. Dock sade hon aldrig till någon att hon ville bli författare eftersom vuxna alltid strular till allt. Efter hand började hon lägga till en twist i sagorna; pojken och flickan som dödat draken ville inte gifta sig med varandra på slutet! I trettonårsåldern blev tyvärr berättelserna normala och tråkiga, för det var så hon trodde att en seriös författare behövde vara. Men när hon lämnade datorn och började skriva för hand kom fantasin och den roliga känslan tillbaka.
Att skriva boken Arra gick så lätt att hon trodde det var så det skulle fortsätta, men efter det har hon ändå fått uppfinna hjulet för varje ny bok. Men böckerna börjar ofta med att hon ser en bild, och sedan följer hon upp den situationen och människorna. Hon skriver om olika platser och tidsåldrar, men ofta återkommande är unga kvinnor och våld och hot, vilket dock inte är ett medvetet val. Efter Maresi skriver hon nu en prequel, för det var så intressant att tänka på hur klostret och dess legend uppstod. Men ibland önskar hon att hon inte skrivit in så många ursystrar i Maresi, eftersom det blir så många som måste få röst i boken om dem! För egen del är jag glad att hon väljer den spännande urhistorien, och att hon sedan kommer att fortsätta i den intressanta världen.
A conversation about books
Linnéa Anglemark och Caroline Mullan är båda storläsare, liksom förstås de flesta av oss besökare. De, liksom många av oss, har alltid med en bok att plocka upp och läsa i, men CM berättade om den stora skräcken att ha med en tjock bok på semester - och tappa den när man är halvvägs igenom! (Jag kan erkänna att det har hänt mig, utanför tunnelbanan i Wien. När jag kom tillbaka två timmar senare var boken borta så jag hoppas den blev till någon annans glädje.)
Att läsa om en bok för att hitta det du minns den som kan bli snopet; efter tredje omläsningen hittar du det på en rad i ett enskilt stycke. Författare kan bli förvånade eller till och med arga för att läsare hittar andra saker än de själva tänkte sig. CM berättar en anekdot om Isaac Asmiov som hörde två gräla om innebörden av en av hans böcker - båda hade fel. När han bröt in och sade vad han egentligen menade, fick han till svar "And what makes you think you know anything about it?" Och när han sade att han var författaren, fick han igen till svar "And what makes you think you know anything about it?"
De båda bokpratarna talar om intressanta böcker, och nämner att Liu Cixin i The Three Body Problem förklarar händelser i Kinas historia så att de blir begripliga även för icke-kinesiska läsare, vilket är bra för att en bok skall kunna klara sig utanför sfären där den är skriven. På det vill jag flika in att jag upplever att många goda författare gör så, till exempel Orhan Pamuk och Alice Munro, och att det kan vara minst lika välkommet även för inhemska läsare, och ännu mer för framtida läsare som kan ha helt annorlunda referensramar.
Verklighetens Jurassic Park
Årets föredrag från Torill Kornfeldt handlade faktiskt inte om häpnadsväckande och/eller brutala parningsritualer i djurvärlden, men oundvikligen blev det en del prat om det innan själva talet började. Sedan fick vi se bilder från ett välbevarat mammuthuvud i Sibirien samt höra olika försök som gjorts för att avla fram utdöda djur, hittills medelst korsning av existerande djur för att få fram önskade egenskaper. Men vem vet vad som kommer att fungera i framtiden? Tekniken och vetenskapen utvecklas ju hela tiden!
2 kommentarer:
Vilket spännande seminarium! Tack för att du berättar för oss som inte var där. Jag hade älskat det, förstår jag.
Det hade du säkert! Det var föredraget om Butler i programmet som fick mig att sätta igång och läsa fler av hennes böcker, och fick mig att upptäcka hur otroligt bra hon skriver.
Skicka en kommentar