När Viola (Frida Liljevall) spolas i land i lilla Illyrien (Café Lyran) efter ett skeppsbrott, byter hon identitet till pojken Cesario för sin säkerhets skull. Men det är ju då alla förvecklingar startar! Som page hos hertig Orsino (Anders Menzinsky) skickas hon till den avvisande Olivia (Ellen Bredefeldt), och väcker snart förvirrande känslor hos dem båda. Hur skall det här gå? Som tur är har ju Viola en tvillingbror, Sebastian, så flera par har en chans att gå jämnt upp, men innan dess hinner många förvecklingar röras ihop innan de vecklas upp igen.
Det är utmärkt att Teater Iris väljer att sätta upp Shakespeares förväxlingskomedi på det intima och välkomnande Café Lyran. Deras skönt teatraliska stil i skådespeleri och regi är precis rätt för den här osannolika handlingen, och med perfekt komisk timing gör de varje ögonblick till ett nöje. Varje rollkaraktär är unik och varje skådespelare är en viktig kugge i hjulet: Orsino och Cesario som förundras över sin växande attraktion, Olivia som såväl sörjer som förför med stor intensitet, den evigt irriterande Malvolio (Björn Holmér) med sina gula strumpor, och så den intrigerande suputen baron Tobias (Bo G Lyckman), listiga Maria (Erika Blix) och den härligt fjompige baron Andreas Blek af Nosen (Dick Eriksson).
Skådespelarna och regissör Patrik Berger har hittat precis rätt ton för den huvudlösa handlingen. I deras händer blir den aldrig fånig, utan en skickligt ihopsatt bagatell full av humor. De är väl sammantrimmade och replikerna studsar som ett klapp-klapp-spel. Det är en stor glädje att få komma till klassiska och skönt belägna Café Lyran och bli road så furstligt, och jag hoppas att många kommer att ta sig tid till det under teaterns sensommarsäsong!
Länk till Teater Iris sida om Trettondagsafton
 |
| Foto: Anders J Larsson |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar