Föräldra/styrelsemötena på Eurekaskolan kan bli mycket långa, eftersom alla beslut skall fattas med konsensus. För visst vill alla sina barns bästa? Jodå, men man är inte alltid överens om vad som är det bästa för barnen. Mindre frågor kan man oftast diskutera sig till en lösning, men nu hamnar en större fråga i allas knä: ett utbrott av påssjuka. Påssjuka, som man kan vaccinera barnen emot, så att sjukan inte sprider sig till något barn vars immunsystem varken kan hantera påssjukan eller dess vaccin. Men - några av föräldrarna är bestämt emot vaccin. Redan i den lilla styrelsen börjar slitningarna.
Humorn i pjäsen Högt i tak börjar i liten skala under styrelsemötet, där huvudmotståndarna försöker framföra argumenten för sin åsikt utan att faktiskt uttala sin egen åsikt. Komiken exploderar sedan när den kompromiss-suktande rektorn ordnar ett zoom-möte för skolans alla föräldrar med en barnläkare som skall förklara nyttan av vaccin. Medan diskussionen pågår någorlunda civiliserat i styrelsegruppen, blippar föräldrarnas kommentarer fram på scen, med alltmer befängda konspirationsteorier som snurrar långt bortom ämnet, och besvaras av alltmer frustrerade motparter och snart övergår i stridsrop och förolämpningar.
Komedi är när man kan bortse från den brutala verkligheten och skratta åt det dråpliga i situationen som presenteras. Men nu gäller det ändå barns liv, och det är bra att pjäsen gör en sväng över allvaret. Vi får se att båda sidor i kriget för eller mot vaccination har personliga erfarenheter som fått dem att göra sina ställningstaganden, och vi får se hur faran kommer in på bara skinnet på de inblandade. Till måste ändå skolan välja en väg, och några som inte accepterar det blir lämnade vid vägkanten. Då bubblar humorn fram igen. Påssjukeåret 2018-2019 är äntligen överståndet! Nu måste vi väl ändå få det lättare under det nya läsåret 2019-2020?
Pjäsen Högt i tak (Eureka day) skrevs och spelades först år 2018, alltså innan Covid-19 skakade om våra samhällen. Det gör att vi, med några års distans, kan se diskussionen genom ett förstoringsglas, med stor brådska och allvar men ännu inte med panik. Det är mycket givande och tänkvärt, och som sagt, därtill också mycket underhållande.
 |
| Foto: Viktor Kjellberg |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar