lördag 9 maj 2009

Aska av Harold Pinter

Ännu ett ypperligt gästspel från Finland på Dramatens scen! En man och en kvinna (Johan Fagerudd och Ylva Ekblad, lysande och exakta båda två) sitter i varsin fåtölj och samtalar. Kvinnan börjar berätta om en händelse hon varit med om; hennes förre älskare höll en hand om hennes nacke och förde hennes huvud framåt så hennes läppar snuddade vid hans knutna hand. Under flera sekunder är det osäkert om det är inledningen på en misshandel eller en erotisk lek.

Mannen ställer några följdfrågor, men inget blir klarare. Snarare framstår kvinnan som lätt galen, när hon berättar vidare. Är han hennes psykolog? Nej, det framkommer att de har en intim relation. På pinterskt vis spelar han ett maktspel med sina repliker, ställer henne mot väggen och tillrättavisar henne. Hon tycks svara på helt andra frågor och berättar fler fragmentariska minnen. Även mannen börjar uppträda förvirrat. När kvinnan säger "Någon berättade häromdagen för mig om mental elefantiasis" utbrister han "Vad då 'någon berättade för dig'? Vad då 'häromdagen'?" - som om de orden inte var de mest normala i den meningen!

Tidvis kan jag föreställa mig att deras dialog är fyllesludder mellan två missbrukare på en parkbänk, så osammanhängande är deras replikväxlingar. Men de sitter i röda, sammetsklädda fåtöljer på en äkta matta, dricker vin ur kristallglas och fyller stillsamt på ur en karaff på ett sidobord, och deras ordval och artikulation är civiliserat. Det är en mycket surrealistisk känsla, särskilt som några av kvinnans minnesfragment återkommer i mer och mer absurda varianter.

Men till sist, i de sista meningarna, berättar kvinnan en historia som omramar några av fragmenten och som växer ut till ett sammahängande, starkt minne. I den allra sista minuten känner jag hur det vindlande pratet från trekvarten innan dras samman till något som inte är en förklaring men en början till förståelse. Det är som att historien börjar i mitt minne när pjäsen är slut. Det är kusligt men fantastiskt.

Länk till Dramatens sida om gästspelen från Finland

5 kommentarer:

Hermia sa...

Den där uppsättningen hade ju gärna fått svänga förbi Gävle. Den verkar oerhört intressant!

Jenny B sa...

Ja, det var en liten pärla! Men allvarligt talat är det rena turen att jag snubblade över de här två gästspelen (Aska och Caligula). Dramaten har inte varit så duktiga på att göra reklam för dem. Tur för mig att jag hittade föreställningarna under mitt idoga klickande på Dramatens webbsida!

Hermia sa...

Men vad trist att de inte marknadsförde pjäserna bättre! Tur, som sagt, att du hittade dem... Jag är fylld av förväntan inför höstens teaterprogram här i Gävle och hoppas verkligen det kommer något riktigt bra. Vad tror du om hösten i Stockholm? Något särskilt jag borde spetsa in mig på?

Jenny B sa...

Jag har inte hunnit se igenom teaterprogammet för hösten än, men jag längtar riktigt mycket efter allt som kan komma. Hoppas att vi ses på parkett någon gång!

Hermia sa...

Vi får väl hålla utkik efter både höstteater och varandra..