Judas Unchained av Peter F. Hamilton

Andra delen av Peter F. Hamiltons Commonwealth Saga tar vid där den första, Pandora's Star, slutade. Mänskligheten står emot en mycket expansiv och fientlig civilisation kallad Prime, och i förra boken hade denna livsform snabbt snappat upp den teknik människan utvecklat för att bygga maskhål och resa snabbare än ljuset, tagit sig till vår del av galaxen och erövrat 23 bosatta solsystem med fruktansvärd utgång för befolkningen och planeten själv som följd. Det råder ingen tvekan om att Prime inte tänker nöja sig där; alla övriga befolkade och livsdugliga system är i fara, dels därför att Prime vill ha mer och mer plats att utvidga sig på, dels därför att den ser människor som en fiende att utplåna.

Strategier för att bemöta de aggressiva Prime diskuteras av de högsta militärerna och mäktigaste politikerna i mänsklighetens styrande råd. Människor på planeter i näraliggande solsystem börjar få panik, och man drar upp planer för hur de skall evakueras. Därtill behöver man komma på en taktik för att stå emot Prime och vinna mot dem. Krigsskepp måste byggas snabbt, men vad skall deras mål vara? Prime verkar förstå och genast anpassa sig för att stå emot mänsklighetens form av anfall.

Bit för bit börjar det också att gå upp för nyckelpersoner att den mytomspunne Starflyer förmodligen är verklig. I sekler har gerillagruppen Guardians of Selfhood kämpat mot Starflyer, men då de på vägen själva spillt mängder av människoliv i stora attentat har de varit de stora säkerhetsorganisationernas värsta motståndare. När man börjar se kopplingarna mellan Starflyer och hotet från Prime är det fortfarande svårt att samarbeta med Guardians of Selfhood med deras långa track record av blodiga attentat på oklara grunder.

En stor del av det spännande med Pandora's Star var inblicken i mänskligt liv på de många olika planeterna med fascinerande flora och fauna i galaxen. I Judas Unchained hamnar fokus mer på striden med Prime, vilket för läsare som undertecknad är mindre intressant. Inte alla spelare går att hålla i minnet från kapitel till kapitel, och många och långa stridsscener på såväl galaktisk som jord(regolit)nära nivå nöter ned intresset. Efter två mastodontböcker på raken är det också lätt att känna sig litet tom när slutet kommer, men för helhetsbilden av en myllrande mänsklighet som tagit till sig olika mycket av teknik och uppfinningsförmåga är Peter F. Hamiltons världsbygge givande.

Fler böcker av Peter F. Hamilton:

Pandora's Star