The Bee Sting av Paul Murray

Bilfirman har gått dåligt ett tag nu. I en liten stad är det sådant som alla känner till och mumlar om, och det påverkar alla i familjen Barnes. Från att ha hört till de bättre bemedlade har mamma Imelda har fått börja dra ned på inköpen, till och sälja av en del kläder och möbler, och tonårsdottern Cass som redan är osäker på sin popularitet känner sin position bland klasskamraterna vackla. Vad håller han på med, Dickie som driver firman? Han verkar obekymrad och umgås istället med den halvtafflige hantverkaren Victor.

Paul Murray fångar mycket väl de många snurrande tankarna hos ett barn eller en tonåring - Cass, tolvårige PJ och tillbakablickarna till Dickie som ny student i Dublin. Har man inte levt så länge så kan små saker ta stora proportioner i ens sinne, och slumpen och oövertänkta val kan leda ens liv åt håll man inte kunnat tänka sig. Familjemedlemmarna får vardera ett hundratal sidor där man får djupare förståelse för deras bakgrund och vad som oroar dem just nu. Och de har alla mycket att oroa sig för, och mer blir det - alla hamnar i olika svåra situationer som ändå löst hänger samman, och allt verkar bara kunna bli sämre.

Dickie och Imelda var för sig har levt under sämre förhållanden och tagit sig igenom dem, och fastän förutsättningarna är bättre nu, är det som att eländet fortsatt att genomsyra deras liv och nu växt sig starkare än det som var bra. Den återkommande oturen som drabbar familjemedlemmarna på olika sätt gör att läsarens oro växer. För egen del känner jag mig en aning manipulerad, trots att prosan flyter väl (utom i Imeldas kapitel, vilka blir svårläsliga på grund av att punkterna tagits bort). Det är som att Paul Murray lagt ihop de mest sorgliga och oturliga pusselbitar han kunde tänka sig. Fastän han är en skicklig författare blir jag övermätt av hans eländesskildring.