När Ava vaknar ur sin koma får hon det fruktansvärda beskedet att hennes mamma och lillebror är döda. De överlevde inte smittan de fick på planet hem från semestern. Men snart blir det ännu svårare: inte heller världen hon kände till finns kvar. Många dog av influensan som svepte över världen, och nästan bara ungdomar under tjugofem överlevde. Familjeliv och egna hem ligger i det förflutna. Istället lever de kvarvarande ungdomarna i en form av internatskola.
En sträng internatskola dessutom, kliniskt ren och inte överraskande befolkad med sura tonårstjejer som inte lyfter ett finger för att hjälpa sin nya rumskamrat. Det kan verka litet slarvigt i den noggrant styrda världen att den nyväckta Ava inte får någon information om när nästa lektion börjar, var klassrummet ligger eller ens hur hon klickar igång manicken som skall ge henne den informationen. Men även om hon vetat det skulle hon nog förr eller senare hamnat under lärarens onda öga och blivit klassens hackkyckling åtminstone för ett tag. I andan av en komplicerat elitistisk ideologi ställs eleverna mot varandra i såväl intellektuella som fysiska utmaningar.
Men några av klasskamraterna och lärarna är ändå litet mer hjälpsamma mot den eftersläntrande Ava, och i skymundan uppstår några vänskaper och ett nytt hopp hos Ava. Boken virvlar med i tonåringens känslostormar - saknaden efter den gamla världen, den desperata längtan efter att få se en vän igen, den pirriga känslan inför den populäraste klasskamraten vars snygga utseende dyker upp i Avas tankar många, många gånger.
Stämningen är ofta grym och då bor Ava ändå i Lustgården, den finaste av nivåerna i den nya världen Eden. Efter hand uppdagas att det finns flera nivåer under dem, ända ned till Inferno, och hur illa måste det inte vara där?
Som läsare kan man ana tidigare än Ava att inget i Eden egentligen är vad det ser ut som, och det som sker i Lustgården inte är rimligt. Några av saker känns orimliga och även osannolika även efter att mer och mer information kommer fram om hur det faktiskt ligger till. Felet med Eden är första boken i en tänkt serie, så säkert finns det ännu mer att avslöja om Eden. Språket är lättläst, med många återkommande känslosvall och beskrivningar av människors utseende som är beundrande, avundsjuka eller trånande och som tonåriga läsare säkert kan relatera till. Därför går det snabbt att läsa sig framåt när man vill veta så mycket som möjligt i den spännande upplösningen.
*** recensionsexemplar ***
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar