Roberts Broberg- och dalbana

 Visst fanns det klickar av glädje under det gråa sjuttiotalet. En av dem var Robert Broberg, ett universalgeni som målade, skrev och spelade skön musik. Fina sånger som Maria-Therese, Vatten och Båtlåt hördes från radion - vackra melodier och lekfulla texter. Det är bra att Stadsteaterns uppsättning om Robert Brobergs liv och verk genomgående spelar många av hans låtar och ger publiken chans att njuta och applådera dem så mycket som de är värda.

Vuxenvärlden och dess företeelser kunde vara pinsamma för ett barn men Robban Brobergs många tjejgalna låtar gömde den mer intrikata erotiken under finurliga ordlekar och en skön förundran inför kvinnokönet, så att de många hyllningslåtarna till Ingela, Carola och till och med Uppblåsbara Barbara är mer roliga än påflugna. Men de genialiska ordlekarna i Kär-l-e-k-saks-affär blottar också något av smärtan i levandet: "Kom / kom så ska vi leka / leka / läka våra sår / i en lek som kallas kärlek". Robert Brobergs hantering av språket är inte ett enkelt ordvitsande utan följer orden i både sin vedertagna betydelse och i oväntade kombinationer av vad de låter som och skulle kunna låta som. 

Barnprogrammet Lattjobolaget Pling och Plong var en fröjd att se; inte någon som försökte vara rolig för barnen utan någon som lät fantasin blomma så fritt som inga andra vuxna brukade göra. Den vänliga roboten som inte ens skrämde ett lättskrämt barn som mig dyker upp på scenen! Men mellan låtarna får vi också scener från Robert Brobergs djupa dalar i privatlivet; hur han inte kan vara en trygg pappa när han kräver lika mycket uppmärksamhet som barnen. Hans sejour som Zero och låtar med undertoner av sorg gav också viktiga insikter i vuxenvärlden i en tid när man inte talade ofta talade om mental ohälsa. Den gladaste killen kunde också vara jätteledsen.

Det är bra att uppsättningen inte ställer fram en enda Robert Broberg utan fem stycken som står för hans olika faser i sin karriär. Lisa Larsson, Fredrik Lycke, Victor Molino Sanchez, Frida Hallgren och Christer Fant stöttar och backar varandra, tillsammans med det skickliga femmannabandet. På scenen finns en rutschkana som kan gå både uppåt och nedåt, och ett notsystem där färgglada och lysande föremål ur Brobergs liv utgör noter. 

Föreställningen Roberts Broberg- och Dalbana ger en övervägande sympatisk bild av mångsysslaren Robert Karl-Oskar Broberg och hans alter egon. Vi får höra hans fina musik och minnas vad den betydde i våra liv, och påminns om att många av orden och melodierna kommer att leva kvar i våra minnen länge till.

Länk till Stadsteaterns sida om Roberts Broberg- och dalbana

Foto: Carl Thorborg