En norsk pjäs som spelas av en ungersk teater med engelsk text som vi i Sverige (och hela världen!) kunde se - den europeiska teaterfestivalen Lessingtage gör skäl för namnet! Katona Jószef Theatres uppsättning är modern och litet hetsig. Krogstad och Kristine Linde presenteras hastigt under något som liknar en ouvertyr; en inledande scen där Nora och maken Torvald upprepar några nyckelfraser, och även senare i pjäsen kommer någon replik här och där att upprepas en extra gång.
Familjen har alltid sett vacker och lyckad ut utåt, men särskilt Nora vet hur de har behövt hålla i pengarna. Men nu skall det vara över, när Torvald Helmer blir chef på banken han har arbetat för i hela sitt liv! Då kommer pengarna att flöda och familjen att vara trygg! Men nu kommer människor som inte har fotfäste i livet och ber Nora att tala för dem; ett arbete vid banken kan vara deras räddninng. Den ena är barndomsvännen Kristine Linde, den andre är Krogstad som dessutom vet en viktig hemlighet om Nora och familjen. Men det finns bara en tjänst och Noras inflytande över Torvald är begränsat, till och med litet misstänkt.
Uppsättningen av den klassiska pjäsen Ett dockhem är tillräckligt milt moderniserad för att handlingen skall kännas tidlös och ändå angelägen. Det är alltid litet svårt att fullt ut engagera sig i såväl Nora som Torvald, då de båda spelar roller inför varandra och inför publiken. Mot slutet, när bådas föreställningar om varandra rasar, går allting både snabbt och långsamt, och man hinner leva sig in i Noras förhoppningar om Miraklet, att mannen skall förstå och tacka henne. Men än mer bjuder den här uppsättningen på äkthet och sympati i scenen mellan Kristine och Krogstad; båda är rejält tillknycklade av livet men finner nytt hopp i sin gamla kärlek. Det är en fin stund och något att minnas när andra liv rasar omkring dem.
Länk till Thalia Theaters sida om pjäsen
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar