Vi ser dem inte längre, men förr var vättar och tomtar en del av livet, om än en ovanlig och litet skrämmande del. Ju längre bort vi kommer från naturen, desto mindre ser vi av dem. Några mumifierade exemplar av dessa väsen har bevarats, och vi kan se dem på La Galerie du Sacre Bleu, varsamt presenterade av RacHell Post, många av dem med hjärtslitande bakgrundshistorier.
___________________________________________________________________________________
I ett vackert skåp sitter en död älva, lätt ihopsjunken, stödd på sina tunna armar. De fint ådrade vingarna inramar den lilla uttorkade kroppen. En annan älva med liknande vingar sitter uppnålad på en tavla som en fjäril, med tillhörande foto och berättelse om att hen hittades i Skottvångs Grufva 1918, kanske drunknad i gruvans vattenhål.
________________________________________________
Den döda vätten i ett silverskåp har armar och ben men ansiktsdragen är inte mänskliga. Strax bredvid hänger en miniatyrkvinna i en bur - enligt anslaget har hon varit levande när hon uppvisats, och att peta på henne sker på egen risk.
Till den lilla hustomten med sina välsydda och välanvända byxor, med sin lilla lilla kniv, finns en lång och sorglig historia. Även han levde när han skänktes bort som julklapp på 1930-talet, som ett annat litet husdjur!
__________________________________________________________________________________
Inte bara en oformlig Skogsvakt, utan även Ångest och Depression i kroppsliga men svårgripbara former, har RacHell Post fångat i glasbubblor. Samlingen är vemodig men också underbar och fascinerande.
Verk av konstnärerna som driver galleriet skymtar i bakgrunden av mina bilder. Ett av dem är den stora, imponerande tavlan av Mankan Torneus, som visar Yggdrasil strax då världsträdet är på väg att falla efter draken Nidhöggs gnagande på rötterna. Nidhöggs ärkefiende Hräsvelg ses i bakgrunden flyga iväg från den annalkande katastrofen.
Länk till La Galerie du Sacre Bleu
Länk till RacHell Posts hemsida
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar