The Collected Stories of Carol Emshwiller, första halvan

En bisats i en recension gjorde mig intresserad av Carol Emshwiller, och jag blev glad när jag hittade en samling med hennes verk till ett överkomligt pris. Boken är på långt över femhundrafemtio sidor och innehåller korta berättelser (oftast bara några sidor) från 1954 fram till 2001. Jag är fortfarande glad att jag har boken, men att läsa den från början till är litet mastigt; novellerna gör sig bäst en eller ett par i taget.

Eftersom berättelserna presenteras i kronologisk ordning kan man följa Emshwillers utveckling, men också riskera att tröttna på återkommande teman. De första historierna, från femtiotalet, ser ut att ha varit publicerade i olika deckarmagasin. De handlar om förhållanden mellan man och hustru i en värld där lydiga humanoider kan ersätta en partner. De är kallblodiga mordhistorier med stereotypa könsroller som är beklämmande men inte överraskande.

Av och till sticker en del berättelser med mer sf-innehåll ut, som både mer spännande och mer fantasieggande, som till exempel den med jägaren på en annan planet. När Emshwiller tar utgångspunkt i familjerelationer och drar tangenten in i framtiden är det också fascinerande, som i Baby, när det vuxna barnet är ensam kvar, bristfälligt men bestämt omhändertagen av automater i hemmet och samhället som av någon okänd anledning är folktomt.


Under 1960- och 1970-talet suger Emshwiller upp tidsandan och skriver berättelser som är lösare och flummigare i såväl struktur som innehåll (men jag läste på hennes egen hemsida att även de till synes mest experimentella berättelserna är noggrant planerade): inre monologer, funderingar kring sex och relationer, inslag av våld och möjligen utomvärldsliga glimtar. En del är moderna varianter av sagor med starkt feministiska inslag som vacklar mellan givande och irriterande.

Till de mer intressanta berättelserna från perioden hör de som betraktar samhället och underförstådda traditioner utifrån, i form av utomjordingar som dimper ned på jorden och snabbt finner sin plats, men ändå kan se kulturföreningar, golfbanor och filmstjärnelivet som en antropolog betraktar exotiska ritualer. Ett antal av berättelserna utgavs tillsammans i boken Joy in our Cause 1975, medan många andra ser ut att ha publicerats i olika tidskrifter. Hittills har jag tyckt bäst om att inte läsa alltför många av Emshwillers berättelser i sträck, men vi får se om de ändrar karaktär i andra halvan av boken, under åttiotalet och framåt.