Bra musik gör gott för själen. I år for jag till Berlin för att höra en musiker jag verkligen beundrar, Benjamin Clementine, då det inte verkade som att han skulle komma till Sverige och spela. Vilken upplevelse! Två dagar senare gick jag från den ena ytterligheten till den andra: från en personlig och yvig singer/songerwriter som inte är främmande för att improvisera, till den precist komponerade och framförda operan Akhnaten vars musik var minimalistisk men ensemble och scenografi magnifik. Underbart!
Två månader senare kom Tyskland till mig i form av ytterligare en musikalisk höjdpunkt: Kraftwerk, vars välkalkylerade musik har ett djupt groove och imponerade desto mer för att den lät perfekt även från utomhusscenen.
Redan innan dessa konserter hade jag hört fantastisk musik i mindre format, när Tobias Wiklund spelade på Fasching. Tillika på Fasching hörde jag en långtida favorit, Yazz Ahmed, och senare på sommaren det turkiska funkbandet Ayyuka.
Funkigt lät det också om Nile Rodgers & Chic, och likaså från bandet som hyllar honom med sitt namn och sin stil, Say She She. Ytterst dansanta i en annan genre är Siberian Hotheads. Jättetung var konserten med Die Krupps. Och i år gjorde Kamraterna en riktigt bra uppsättning av operan Spader Dam. Men den allra bästa operan såg jag under de sista dagarna av året, den nyskrivna Jordens Hjärta. Den borde (också) bli en klassiker och spelas på många olika scener framöver!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar