För hundratalet år sedan fanns det ett åttiotal konstnärskolonier runt om i Europa, dit (ganska) likasinnade människor samlades för att måla av naturen och interiörerna. Det som skiljer Rackstadkolonin från de flesta av dem var att medlemmarna bodde i trakterna kring den värmländska sjön Racken året runt. En vänkrets av konstnärer - Gustaf och Maja Fjæstad, Björn Ahlgrensson, Fritz Lindström, Bror Lindh, Hilma Persson-Hjelm, Riborg Böving, Lisa ”Kopparlisa” Morell och violinisten Lars Zetterquist - flyttade dit några i taget från Stockholm och annorstädes, och förutom de skickliga hantverkarna som redan bodde där, så rekryterades ännu fler till att väva de konstnärliga tapeter som skapades där och blev mycket efterfrågade.
 |
| Bror Lindh, Körsbärsgren (1910-tal) |
 |
| Gustaf Fjæstad, Månskenseka (1909) |
 |
| Gustaf Fjæstad, Utsikt från Oppstuhage (1898) |
 |
| Gustaf Fjæstad, Inspiration (1933) |
Japonismen blommade i Sverige då landet nyligen öppnat upp. Förutom den japanska estetiken var Rackstadmålarna också inspirerade av pointillism och syntetism, alltså stora färgytor med tydliga konturer. Så fick deras avmålningar av den värmländska naturen en stillhet som å ena sidan ser stiliserad ut, men å andra sidan förmedlar den äkta känsla av ro som man kan få i naturen.
 |
| Gustaf Fjæstad, Livsgåtan (1919) |
 |
| Björn Ahlgrensson, Vårvinter (1903) |
 |
| Gustaf Fjæstad, Vinternatt på isen (odaterad) |
 |
| Björn Ahlgrensson, Bråteberget (1909) |
 |
| Alfred Ekstam, Aprildag (1907-1908) |
 |
| Alfred Ekstam, Sten (1923), Gran (1931) |
Då konstnärerna även bodde kvar på vintern hade de ytterligare inspiration av landskapen täckta i snö. Mystiken från en klar vinternatt fångades med målarnas drivna teknik. Gustaf Fjæstads Livsgåtan (1919) med glittret i den mjuka snön ger sannerligen en antydan om evighet i ett ögonblick ur vardagen.
 |
| Björn Ahlgrensson, Det snöar ute (1905) |
 |
| Björn Ahlgrensson, Vid fönstret (1905) |
Likt Carl och Karin Larsson, Arts & Craftsrörelsen och många likasinnade i samtiden, ville medlemmarna i Rackstadkolonin skapa estetiskt tilltalande hem där man kunde leva gott.
 |
| Hilma Persson-Hjelm, Skål med lock (1910), Skål med lock och lockknopp (1919) |
Gustaf Fjæstad var förutom en skicklig målare också bra på att skapa bruksföremål i trä. Han skapade de fint dekorerade stolarna och matsalsbordet. Tavlan ovanför är en förstudie för en tapet som skulle designas av hustrun Maja Fjæstad och vävas av hennes systrar. Den gynnsamma leran i trakten gjorde att där redan fanns många skickliga krukmakare, vilka konstnärerna kunde forma estetiskt.
 |
| Maja Fjæstad, målade förlagor och vävda verk |
Förutom de uppskattade vävda tapeter som producerades av unga kvinnor som var inneboende lärlingar, skapade Maja Fjæstad vackra trätryck som blev så populära att hon höll ekonomin flytande även när maken inte hanterade pengar så väl. Den genomtänkta, lugnande estetiken som genomsyrade Rackstadkolonins liv tillsammans med de dikter, pjäser och musikstycken de skapade och spelade upp för varandra, är något att inspireras av än idag.
Länk till Waldemarsuddes sida om Rackstadkolonin |
| Maja Fjæstad, Vårlandskap (1917), Blåklockor (odaterad) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar