fredag 29 april 2022

Dr. Mabuse, spelaren med nyskriven musik

1920-talet myllrade av idéer om hur samhället var beskaffat och hur det skulle kunna omvälvas. Hur kom det sig att några få ägde så mycket och verkade styra allt? Vetenskapliga upptäckter och tekniska uppfinningar stimulerade fantasin likaväl som teorier om andar och psykska krafter, och droger kunde förändra sinnet. Kanske kan också ett starkt sinne hypnotisera vilken människa som helst att begå vilken handling som helst? En sådan kraftfull man är Dr. Mabuse. 


I inledningsscenen till filmen Dr. Mabuse, spelaren ser vi honom välja bland sina många identiteter, för att sedan sminkas och kläs av sin nervige herrbetjänt Spoerri. Strax därpå ser vi också en kedja av noggrant planerade händelser som lägger värdefull information i Mabuses händer. Han rör sig obehindrat på alla nivåer i det energiska Berlin, och styr händelser till att gynna honom själv. I en fascinerande scen från börsen står en självsäker Mabuse blick still medan oroliga börshandlare i höga hattar rör sig runt honom för att sälja, eller köpa, när börskursen rasar och sedan stiger igen.


Så får vi se Dr. Mabuse hypnotisera Edgar Hull, son till en industrimagnat, till att ta med sig sin nyfunne vän "Hugo Balling" till sin klubb där den unge mannen snart förlorar alla sina pengar på kortspel. För att ytterligare slå klorna i Edgar Hull skickar Dr. Mabuse till honom den beundrade dansösen Cara Carozza, som gör vad som helst för mannen hon älskar djupt - Mabuse själv. Men trots att bara en av dem är förälskad på riktigt är scenerna med Cara och Edgar förtjusande, med en god dos av humor insmugen i Edgars omsorger om sitt hjärtas dam. Även i andra scener vävs det in ögonblick av komedi, ofta då någon herre blir alltför upphetsad av ekivokt dansande damer och får bannor av sin kvinnliga partner. Och ekivokt dansande damer ser vi också en del av i denna film.


De här omvälvande vinsterna på kortspel går inte obemärkta förbi. Åklagare von Wenk har påbörjat söka efter de olika männen som vinner så stort mot spelare som sedan knappt kommer ihåg vad som hände och ångrar sig djupt - för Dr. Mabuse uppträder ju ständigt i olika skepnader för sina olika offer. Under ett besök på en spelklubb får åklagare Wenk kontakt med grevinnan Told, som är där för att observera människornas inlevelse och utlevelse, och hon hjälper honom med namn och lösenord på flera hemliga spelklubbar.


Filmen Dr. Mabuse, spelaren är fyra och en halv timme lång - första delen två och en halv timme, andra delen två timmar lång. Men den fascinerar från början till slut, med sin väluttänkta handling, spännande scener och intressanta aktörer. Man ser att regin begärt fram överdrivna gester i ögonblick av stora sinnesrörelser, men flera av de skickliga skådespelarna övertygar desto mer i sin egen mer återhållna mimik, i synnerhet Paul Richter som Edgar Hull och Gertrude Welcker som den blaserade grevinnan Told. Och Rudolf Klein-Rogges rovdjursuppsyn som Dr. Mabuse är verkligen skrämmande när det krävs. De välsydda kläderna är vackra och har en helt annan silhuett än dagens tätsittande kreationer, och klänningarna med två tofsar i tyg som släpar efter sin dam är charmerande. Även inredningarna vittnar om en annan tid, och greve Tolds luxuriösa hem med modern konst, afrikanska skulpturer och en fyrkantig klocka lockar till besök.



De fyra timmarna och den halva förgylls av nyskriven musik, av Johan Ullén och Mikael Augustsson på piano respektive dragspel och bandoneon, ypperligt uppbackade av Bård Ericson på bas; Per "Texas" Johansson på ett flertal klarinetter, saxofoner och flöjter; Eva Lindahl på violin och viola samt Mika Takehara på marimba. Musiken klingar i stämning av tidsandan utan att bli en pastisch. Den illustrerar handlingen väl, och melodierna rör sig lekfullt mellan stämmorna och utnyttjar instrumentens speciella omfång och ljud. Dr. Mabuse, spelaren totalförbjöds först i Sverige, men nu, exakt hundra år senare kan vi se den och även läsa om den i boken Dr Mabuses ansikte av Torbjörn Elensky, mannen och boken som satte allt i rörelse och gav oss i publiken en unik helhetsupplevelse av en av världens bästa filmer.

Inga kommentarer: