Borås Tidnings Debutantpris 2022

Böckerna som nominerats till Borås Tidnings Debutantpris år 2022 är alla tunna. Det betyder förstås inte att man kan läsa dem snabbt, snarare kräver de en koncentrerad läsning och kanske också omläsning. Nästan alla av verken är poesi, och även Quynh Trans prosa har insprängda rader på lyriskt format. Det är intressant att juryn i år har fokuserat så helt på tunna volymer med luftiga sidor, när vi just börjar se en trend med tjocka böcker med gedigna historier. Själv har jag sedan länge tröttnat på svenska författare som berättar i lösryckta scener där läsaren får fylla i mycket själv. Jag gjorde ändå mitt bästa för att ta mig an de fem nominerade verken med uppriktigt intresse och blev bara besviken i ungefär hälften av fallen.

Ali Derwishs bok Saddam Husseins nya roman och Lisa Zetterdahls bok Hästar har båda teman som tjänar på att berättas på det lyriska formatet, med nutid som blandas med en dåtid som väcker komplicerade minnen, och där det absurda i ögonblicksscener kan blixtbelysas. Dock hade jag önskat litet mer fyllighet och djupare grävningar i något av handlingen från båda verken.

Quynh Trans roman Skugga och svalka och Aya Kanbars poesibok Hyperverklighet är båda så löst sammanhållna i sitt berättande att det blir frustrerande. Dessutom, trots att jag oftast gillar att man bänder språk och meningsbyggnad efter sin egen vilja, gör de båda författarna det på så självcentrerade sätt att nog många fler än jag har svårt att följa med i deras tankebanor.

Den bok jag tycker är bäst, och dessutom riktigt bra, är Sofia Dahléns Patient, som handlar om oron för en självmordsbenägen syster. Vi får en känsla för hur den tankarna på den bräckliga systern bryter igenom i vardagen, och hur vardagen kröks till konkreta handlingar för att besöka eller på andra sätt stötta systern.