tisdag 1 maj 2018

Concrete Matters på Moderna Muséet

Konst från Sydamerika visas inte så ofta i Sverige, så därför är det en dubbel välgärning att Moderna Muséet visar Concrete Matters, konkret konst av konstnärer verksamma under mitten av 1900-talet. Den rörelse som sysslade med konkret konst i Europa under 1930-talet fortsatte att utvecklades på mycket intressanta vägar när den tog sig till Brasilien, Argentina, Uruguay, Venezuela med flera länder.


Verken visar både en vilja att söka sig till den matematiska/geometriska kärnan av objekt eller seendet, och en vilja att låta de geomteriska formerna bilda konst i sig själva. De förstnämnda ger mig stor harmoni när jag ser på dem, och de sistnämnda lyser av energi och lekfullhet när romber och fyrkanter spricker ur sina gränser eller skapar skönhet genom upprepning. Alla verk i utställningen tilltalar mig inte, men många av dem älskar jag vid första ögonkastet.


 En del av konstnärerna väljer (ibland) mjukare uttryck och närmare sammanhang med världen. Lygia Papes Livro da Criação (1959-60) är en fascinerande skapelseberättelse framställd i stiliserade pappersfigurer och även förevisad på film i utställningen. De enkla formerna är mycket uttrycksfulla både enskilt och tillsammans.

Livro da Criacao, MoMA
Papes skapelseberättelse påminner om den utställning jag såg på MoMA i New York med verk av Joaquín Torres-Garcia. Här är han mer sparsamt representerad, men jag blev mycket inspirerad av hans organiska konkretism, där vardagsobjekt sömlöst fogades in i fack där linjerna var raka och mjuka på samma gång. Han skapade också böcker som tycktes vilja förklara hela världen, bit för bit, sida för sida.


I en stor sal med svarta väggar får vi ett ljuvligt smakprov på Lygia Papes konst av spända trådar, Ttéia 1c. Fyrkanter i golvet möts av fyrkanter i taket, i närheten men aningen förskjutna. Jämnt fördelade längs kvadraternas sidor går guldfärgade trådar mellan golv och tak, som ljusstrålar som tagit konkret form. Ser du dem rakt från sidan blir ytterkanterna tjockare, ser du dem från en spets blir trådarna en jämn ljuspelare. Den dämpade belysningen skapar olika centra av gyllene ljus längs de artificiella solstrålarna. Nu är det lätt att förstå hur Danaë kände! Det dämpade ljudet och ljuset i rummet gör det stora verket till en upplevelse att minnas länge.

Börje har också sett och gillat utställningen

Länk till Moderna Muséets sida om Concrete Matters

Länk till Moderna Muséets sida om Lydia Papes Ttéia 1c


2 kommentarer:

Börje Höglander sa...

Visst var det en minnesvärd utställning, Säskilt för oss som gillar den enkla harmonin i trianglar och kvadrater.

Jenny B sa...

Ja, visst! Konstnärerna hittade verkligen skönhet när de lekte med de grundläggande formerna.