söndag 27 maj 2018

Gringolts Quartet i Konserthuset

Från Ryssland, Armenien, Rumänien och Tyskland sammanstrålade fyra musiker i Zürich och bildade Gringolts Quartet. Konserten i Stockholm inleds med ett fint stycke av den produktive Joseph Haydn, nämligen Stråkkvartett G-dur op 76:1 (1797). Det är fint att höra hur stämmorna inleder i en stafett med varandra som sedan övergår i en givande dialog i den vackra musiken.


Nästa verk är Culla d’aria för stråkkvartett (2004) av Lotta Wennäkoski. Det inleds på ytterst svag volym, så svag att man är tacksam för när tonerna börjar höras och bilda melodislingor. Långsamt växer ljudstyrkan, och under en spännande period i mitten är det som att fiolernas figurer växer upp från de stadiga tonerna från cellon. Så försvinner musiken bort igen, till ett pianissimo och ännu svagare tills allt ljud är borta.

Efter paus får vi höra Stråkkvartett Ess-dur op 127 (1825) av Ludwig van Beethoven. Musiken är tidvis ovanligt lekfull, men musikerna ger den en lagom tyngd och tyvärr en del misstag i förstafiolstämman. Man kan tänka sig att mer energi skulle ge musiken mer lättsamhet, men det är också ett bra val av Gringolts Quartet att fokusera på styrkan och rikedomen i harmonierna.

Som extranummer fick vi romantik - ett skönt klingande stycke av Antonín Dvorák, vilket gav konserten en skön, känslosam avslutning.

Inga kommentarer: