Ironheart

Riri Williams dök upp i filmen Wakanda Forever: ett tekniksnille som byggt en lika kraftfull dräkt som Ironman, utan att ha en hel vapenindustri i ryggen, med egenförvärvad kunskap och den teknik hon tagit till sig vid MIT. Men när vi möter henne i sin egen serie Ironheart märker vi att det är svårare att ta sig långt när man har mindre uppbackning och mindre medel att röra sig med. För att skramla ihop till att bygga en ny dräkt hjälpte Riri andra MIT-studenter att fuska, och när hon blir påkommen relegeras hon från utbildningen.

Det var ibland irriterande att se Ironman löda ihop de sista skarvarna och kasta sig ut i en hisnande flygfärd utan att testa dräktens förmåga först. Det är givande att se det motsatta i Ironheart: hur Riri måste fixa, prova, krascha och fixa igen för att få till funktionerna i sin dräkt. Men tillbaka i kvarteret Ironheart räcker snart varken pengarna eller prylarna hon kan hitta på det lokala skrotupplaget för att slutföra dräktbygget.

Tyvärr blir lösningen att hon slår sina påsar ihop med ett gäng skickliga inbrottstjuvar som skall genomföra en mångmiljonstöt. Gruppen består av skickliga men obehagligt småaktiga personer, och man kan gissa att de inte kommer att tveka inför att vända sig emot Riri om det passar dem. Men därutöver är det också så att gruppens ledare Parker Robbins har en mystisk kappa och en egen, hemlig plan.

Genom kappan kommer övernaturliga krafter in i världen, och de synliga spår de sätter i Parkers kropp är mycket oroväckande. Riri blir misstänksam och vill undersöka kappan med en vetenskaplig blick, men snart visar det sig att den bär på mycket starka krafter från en ondskefull dimension. När hon frågar sina magikunniga vänner om råd blir de förskräckta av vad de ser, men av flera anledningar börjar magin nu att snirkla sig in även i det tekniska underverk till dräkt som Riri till slut kan färdigställa.

Serien Ironheart startar mycket trögt, för även om det är en god idé att förankra en actionhjälte i kvarteren hon kommer ifrån för att ge förståelse för hennes val och utmaningar i livet, så blir det här oftast stereotypa distraktioner. Visst måste vi ha förståelse för chocken och glädjen när barndomsvännen Natalie, som dödades i ett rånöverfall, plötsligt återuppstår i dräktens AI, men de många gnabb-scenerna mellan Riri och N.A.T.A.L.I.E., och Riri och hennes mamma, hade kunnat kortas ned betydligt. Hellre hade jag velat se mer av Riri som skruvar och fixar småprylar hemma genom åren, inte bara den tekniskt avancerade dräkten till sig själv.

I de sista avsnitten ökar äntligen spänningen, och Riri hamnar i några riktigt tuffa fighter där hennes dräkt kommer till sin rätt, i strid såväl som i TV-rutan. Och magin, den låter sig inte besegras så lätt. Varelsen bakom det hela vet vilka knappar man skall trycka på för att lirka sig in i en människas liv...