The Phoenician Scheme

Vi väntar oss inte realism från en Wes Anderson-film, eller hur? Den buttre magnaten Anton "Zsa-Zsa" Korda - namn, utseende och hårdkokta repliker vittnar om pan-europeisk glamour från förr - överlever explosionen och kraschen med privatplanet. Ytterligare ett mordförsök, och de skall bli fler under handlingens gång, men han har ju för vana att överleva dem.

Den blodiga inledningen leder över till en scen där vi tillsammans med Zsa-Zsa Korda som vi ser uppifrån i sitt badkar i lugn och ro kan njuta av:

• det vackert mönstrade kakelgolvet,
• kvinnor i tjänsteuniform som cirklar in och ut ur rummet, 
• bärande på brickor med frukost och medicinsk utrustning för att ta hand om Kordas sår,
• medan den överlagda informationsrutan listar idel gamla Wes Anderson-favoriter i filmens roller.

De nio kravallungarna han har avlat alternativt adopterat kommer inte på fråga som arvingar till Kordas internationella konglomerat. Den som kallas in är den enda dottern, Liesl. Hon rycks från klostret där hon inom en vecka tänkt avlägga de eviga löftena, men övertalas till att preliminärt acceptera sin roll som dotter och ge sin far en prövotid, då hon skall följa med honom på brådskande resor för att hans senaste stora plan, The Phoenician Scheme, skall gå i lås. Den fromma men knivskarpa novisen upptäcker dock betänkligheter i planen - slavarbete! För att inte tala om övertalningsmetoderna, vilka gränsar till utpressning och rena lögner för Kordas affärspartners. Som isbrytare bär Korda med sig en låda med handgranater som han generöst skänker bort en efter en till dem de möter.

Världens lockelser smyger sig in i Liesls rena, vita uppenbarelse i form av starka färger. Morgonen efter att hon har accepterat dotterskapet har hon röda läppar och blå ögonskugga, och till och med röda naglar när hon knäpper händerna i bön. Mer följer: ett radband gnistrande av ädelstenar, en juvelbesatt kniv och tillika pipa. Färgsättning och design är en viktig ingrediens i Wes Andersons filmer, men ävenså de specifika karaktärerna. En av dem spelas av det eviga charmtrollet Michael Cera: Bjorn Lund från Oslo, med gullig svenske kocken-accent och oanade egenskaper.

Om Wes Anderson i förra filmen tog sig för att berätta på meta-plan - berättelser i berättelser - tar han sig nu an metafysik. Vid varje mordförsök och nära-döden-upplevelse hamnar Korda i seriöst svartvita scener i ceremoniella möten med forna fruar och himmelska potentater på tröskeln till paradiset.

Filmen The Phoenician Scheme bygger i ovanligt hög grad på komplexa planer, framvästa i racerfart mellan sammanpressade läppar. Om det då och då är svårt att hänga med i svängarna är det ändå underhållande, och en stor belöning kommer med modellbygget av den slutliga planen mot historiens slut. Vi är många som med jämna mellanrum vill se världen genom en lucka, in till ett dockskåp där Wes Anderson flyttar runt sina gubbar.