Ibland under de mest farliga omständigheter spricker ändå Daghdevs forskningslust och etik fram, när han önskar att man skulle studera de underliga varelserna istället för att ha ihjäl dem, men oftast är alternativet att istället bli söndertuggade eller infekterad själv. De varnande exemplen är få men rejält avskräckande. Förutom den senast smittade, vars kropp förvrängs kontinuerligt av sakerna som tagit sig in i den, finns också den först smittade, Dr. Ylse Rasmussen som ledde den första vetenskapsexpeditionen men nu mumlar och ylar obegripligheter från sin avskärmade bur.
Livet på Kiln har tagit en underlig form av parasitism, där livsformer ständigt är redo att fästa på varandra för att skapa nya formationer med chans till framgång. En del mer stabila arter verkar det dock finnas, då Daghdev och de andra i Dig Support skickas till utgrävningsplatserna. Men inga verkar ha den intelligens och agens som krävs för att bygga de stora formationer som hittats, och fylla dem med med den underliga skrift som ingen ännu lyckats tyda, och det är det stora mysteriet.
Adrian Tchaikovsky har skrivit flera riktigt bra böcker på fantastiska idéer, men har så varierad stil att jag funnit några genialiska men tråkats ut och slutat läsa i mitten av andra. I boken Alien Clay använder han sig av en hårdkokt berättarstil som inte faller mig i smaken, och berättar också stycken ur bakgrundshistorien hemma på jorden i ett flertal omtuggningar som snart blir mer irriterande än informativa. Alien Clay är en i stort sett mycket pratig bok kring en grundidé som är ganska tunn och inte så värst intressant. Det är inte hans bästa bok, även om en del av scenerna stannar i minnet ett tag efteråt.
Cage of Souls
The Tiger and the Wolf
Children of Time
Children of Ruin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar