Den sympatiske komikern och skådespelaren Steve Martin har, förutom filmmanus, skrivit ett antal böcker. En av de första, skriven 1998, har den anspråkslösa titeln
Pure Drivel. Det är en samling med korta stycken, varje fristående kapitel bara några sidor långt, utan några högre ambitioner än att roa. Jo, här och där glimtar det fram en kommentar till svårbegriplig samtida konst eller människans ensamhet, men det mesta är skrivet med lätt hand utifrån en bekymmerslös tillvaro. Boken hör till den sorts underhållning som piggar upp för att den berättar om en värld där triviala ting blir stora problem och stora problem blir humoristiska krumelurer.
Styckena är så korta att man kan läsa ett eller två på några minuter emellan annat man sysslar med. Mer än så vill jag heller inte läsa i ett sträck, för då skulle kvickheterna kännas enahanda. Jag skulle önska att Steve Martins prosa hade litet mer svärta inmixad i den lätta stämningen av priviligerat LA-liv, precis som de filmer han gjort som jag älskar. Jag har ytterligare en bok av honom att läsa, så frmaöver kommer jag att få veta mer om hurdant han skriver.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar