Kan man flytta Nina Hemmingssons storögda flickor och deras svartsynta oneliners från seriealbumet till teaterscenen? Med mycket noggrannhet och entusiasm går det riktigt bra. Jag måste börja med att säga att det är mycket lyckat att man fått smink och kostymer att efterlikna figurerna så väl. De stora ögonen med tydliga ögonfransar, frisyrer med stela lockar och kläder i vadderat tyg skapar konturerna och silhuetterna som är så lockande med tecknade figurer.
På scenen står Sonja Ahlfors, Marika Parkkomäki och Joanna Wingren som tre av flickorna ur seriealbumet och studsar repliker mellan sig. Som manligt bollplank och medspelare uppträder Henrik Heselius. Framför våra ögon får serierna ur albumet liv, ibland med andra tonlägen än jag tänkte mig när jag läste dem. De små tanterna i syjuntan som inte alls är stillsamma väninnor, utan lesbiska älskarinnor! Tjejerna på dansgolvet som ger helt fel svar på frågan "Gillar du att dansa?"
Mellan rutorna dyker Liv Strömqvists roliga och tänkvärda listor upp. Nedräkningen av världshistoriens fem mest provocerande pojkvänner är spännande och skitkul! Den blir riktigt bra av att spelas upp med skådespelare, liksom den egentliga historien om John Lennon och Yoko Ono. Gestaltningen av Sonja Åkessons dikt Vara vit mans slav är också riktigt tonsäker.
Innan paus stiger den begåvade Sara Puljula fram med sin kontrabas, och spelar suggestivt medan hon lågmält och inlevelsefullt berättar en löst sammanhängande historia. Nina Hemmingssons lek med orden påminner om Kristina Lugns. Vardagliga fraser blir absurda när de ställs mot varandra, de bryts igenom av ångest ibland och det skapar riktigt svart humor.
Det är ingen komplett feministisk teori om mäns förtryck som presenteras, varken i seriealbumen eller i pjäsen. Vad vi får är korta scener om orättvisor och orimligheter ur några irriterade kvinnors synvinkel, upprörande och underhållande om vartannat. I de bästa ögonblicken visar de nya perspektiv på något man accepterat som sant, och får en att tänka om litet. Det är bra!
Länk till Stadsteaterns sida om Jag är din flickvän nu
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar